Hemmasittare är ett begrepp som blivit vedertaget, men på Alla barn i skolan, en kommunal verksamhet som arbetar med att hjälpa barn tillbaka till skolan, vill de hellre prata om komplicerad skolfrånvaro.
– Det ger en mer rättvis bild av vad det handlar om, säger Ina.
Hon har jobbat med Alla barn i skolan i tio år och var med då verksamheteten startade som ett projekt. Norrköping var bland de första i landet med att försöka bryta trenden med komplicerad skolfrånvaro. Carol Örnborg, som tidigare jobbat på BUP (barn- och ungdomspsykiatrin) men nu är pedagog på Alla barn i skolan minns att ökningen startade för ungefär tolv år sen.
– Då fick även sjukvården väldigt många familjer där barnet hade det för svårt för att komma till skolan, säger hon.
Nästa stora ökning av hemmasittare kom runt 2016/2017, berättar Kalle Weselius, pedagog på Alla barn i skolan.
– När jag började här var vi två personal och hade sju barn i kö. Ett år senare hade vi anställt en till och hade 47 barn i kö.
Han kopplar den stora ökningen till att det var då de kommungemensamma undervisningsgrupperna lades ner, och alla elever skulle få det stöd de behöver i en vanlig klass.
– Skolorna var inte riktigt förberedda och kompetensen fanns inte överallt, säger Kalle.
– 2019 exploderade det. Då hade vi en så lång kö att vi fick se över vårt sätt att arbeta. Vi måste ut, metoderna måste finnas på skolorna. Men vi jobbar fortfarande individuellt, med fem elever var, säger Ina.
När en familj kommer i kontakt med Alla barn i skolan är det inte ovanligt att barnet varit hemma på heltid i ett år, eller mer. Den allra vanligaste orsaken till att barnet inte klarar av skolgången är att det har en NPF-problematik. NPF är förkortningen för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och är ett samlingsnamn för många olika tillstånd eller diagnoser. Några är adhd, add, autismspektrumtillstånd och Tourettes syndrom.
– Det är inte begåvningen som är ett problem utan det är andra svårigheter som står i vägen, säger Carol.
Ibland leder problemen till att barnet utvecklar ångest, depression och sömnsvårigheter. Det kan också leda till utbrändhet.
– Ofta blir barnen helt utmattade för att de har försökt passa in och räcka till och de har blivit burna till skolan av sina föräldrar. Det finns inga föräldrar som vill ha sitt barn hemma, så många har stångat sig blodiga, säger Ina.
– Föräldrarna kanske inte har förstått barnets svårigheter och tagit i med hårdhandskarna. Det orsakar väldigt dåligt samvete när de förstår och vill göra rätt, säger Carol.
Alla tre vittnar om hur ett barn som inte går till skolan får en stor påverkan på familjen.
– Jag skulle säga att det är en tragedi. Det ställer till så mycket. Det är inte socialt accepterat att ha ett barn hemma och det blir press från alla möjliga håll. Det är skamfyllt, säger Kalle.
Ina har lidit med många föräldrar hon har träffat genom året.
– De har ett barn som de ska hantera och försöka passa in i en mall, och så får de dessutom höra att de är dåliga på det. Det blir en dubbelbestraffning.
– De kanske inte själva kan gå till jobbet, ekonomin kraschar och det kan bli en ansträngd relation mellan föräldrarna, säger Carol.
– Jag brukar säga att jag jobbar med att skuldavlasta barn och föräldrar, och ge hopp om livet igen, säger Ina.