Ansvariga för Kolmårdenanstalten: Ingen blir en bättre människa för att han har det otrevligt
150 intagna ska rymmas i det nya fängelset i Kolmården som öppnar om drygt två månader. Det ska bli en modern öppen anstalt där de boende ska sköta matlagning, disk, städning, tvätt, fastigheten - och sig själva. Kritik har redan kommit om lyxfängelse. - Straffet är frihetsberövandet. Men att miljön ska vara otrevlig, det är inte vårt mål. Och lyx - vad är det? Att man kan ringa och se på tv ingår i vårt koncept. De intagna ska vara aktiva och ta eget ansvar och inte bli passiva institutionsboende.
Lars Widholm och Susanne Hagström Rosenqvist utanför Kolmårdens gamla sanatorium som snart ska ta emot 150 personer som dömts till vård på öppen anstalt. De är projektansvariga. FOTO: OLA AXMAN
Foto:
Från politiskt håll har det kommit protester om att det byggs ett lyxfängelse i Kolmården.
- Här blir platser för 800 kronor per vårddygn, säger projektledaren Lars Widholm. Det är 400-500 kronor lägre än på andra håll. De kraven har vi från Kriminalvårdsstyrelsen.
Lars Widholm och biträdande projektledare Susanne Hagström Rosenqvist, båda från kriminalvårdsmyndigheten i Norrköping, har hört kritik från politiskt håll (fp) om lyxfängelse. Som exempel har nämnts telefon och tv på rummet. Den kritiken tillbakavisas kraftfullt.
Modern kriminalvård
- Det handlar om modern kriminalvård och vi tror inte att någon blir en bättre människa för att dom har det otrevligt. Men både tv och telefon behövs för kommunikationen, både internt och för information utifrån. Självklart betalar varje intagen sina samtal. Var och en ska ta ansvar för sin tid här. Dessutom vet vi att det blir en lugnare miljö när man har tv och telefon istället för köer vid en gemensam apparat i något korridorutrymme.
Liten personal
De som ska bo på Kolmården är sådana som bedöms klara en öppen anstalt och klara de krav på att ta ansvar som måste till. Det finns handledare för arbetet med den dagliga driften, men det ska fungera på knappt 40 anställda.
- Vi räknar också med att ideella föreningar ska finnas representerade här, till exempel KRIS, Bryggan och AA, säger Susanne Hagström Rosenqvist. Vi vill använda de resurser som finns i samhället. Dom finns ju där sedan efter frigivningen.
Själva gamla sanatoriet ligger vackert i sluttningen mot Bråviken. Parken omkring är välskött, det finns promenadvägar omkring. Själva huset renoveras av ägaren och hyrs av kriminalvårdsstyrelsen och ska hålla normal standard som kan godkännas av brandmyndigheter och liknande.
- Det är nödvändiga reparationer som görs, vissa ombyggnader måste till och så snyggas det upp här, säger Lars Widholm. Huset har stått tomt en längre tid och nu blir det ju nya funktioner.
Återanpassning
Det främsta målet för all kriminalvård ska vara återanpassning.
För att klara detta , menar projekledarna, måste man ha en vettig verksamhet. Det bästa ska vara en miljö som är så normal som möjligt. Det tillsammans med en yrkeskunnig personalen som kan påverka och stödja.
De gamla sjuksalarna ska delas, två intagna i varje cell. Sängar och annan inredning kommer från Kumla och andra anstalter där man gör sådana saker. Sex avdelningar blir det här med 25 personer på varje. Tillkommer också 35 beredskapsplatser. Hela huset innehåller 11.000 kvadratmeter.
- Vi ska ha full beläggning hela tiden, det är också en förutsättning för att nå de ekonomiska målen, säger Lars Widholm.
Så jobbar vi med nyheter