Enligt skollagen och diskrimineringslagen är all personal i grundskola, gymnasieskola och förskola skyldig att anmäla till rektorn om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling. Rektorn i sin tur är skyldig att anmäla det till huvudmannen. Vid en sökning i kommunens diarium blir det tydligt att det varje dag sker kränkningar i skolor runt om i kommunen. Det kan röra sig om allt från en enskild konflikt mellan elever till trakasserier och mobbning. 2018 anmäldes 1 037 fall av kränkande behandling till kommunen, år 2020 hade anmälningarna nästan tredubblats och ökat till 3 067. Hittills i år har 4 193 fall anmälts. Om det handlar om en faktisk ökning av antalet kränkningar har man svårt att bedöma på utbildningskontoret.
– Jag tänker att man har blivit bättre på att uppmärksamma det och att anmäla till huvudmannen, helt i enlighet med lagstiftningen. Det är troligen en effekt av att skolorna jobbar mycket med det förebyggande arbetet. 2020 upprättades en ny intern rutin kring hur anmälan till huvudman skulle gå till, vilket också påverkar, säger Maria Svalin, sakkunnig på utbildningskontoret.
Sandbyhovsskolan är en av många skolor som den senaste tiden lämnat in ett antal anmälningar om kränkande behandling till kommunen. Skolan startade 2019 och Maria Asplund började jobba där som rektor i januari 2021.
– Då upplevde jag att vi inte hade så mycket kränkningsärenden och det tycker jag är mer oroande än när man har mycket kränkningsärenden. När man har mycket kränkningsärenden så litar jag på att vi fångar upp allting som händer, säger hon.
Hon har därför jobbat aktivt med att få till rutiner för hur man hanterar kränkningsärenden och diarieföringen av dem. Förutom anmälan till kommunen ska vårdnadshavare kontaktas och ärendet utredas.
– Är det något jag är trygg med så är det hur vi följer upp och jobbar med kränkningar, säger hon.
– Vi för statistik över anmälningarna så att vi kan se mönster. Då kan vi se om det varit mycket i en viss grupp eller om det är en enskild elev som varit utsatt mycket, eller någon som har utsatt någon annan mycket. Då ska vi kunna följa det.
När en anmälan kommer in till på utbildningskontoret går den in ett system där de sammanställs och slutligen landar hos verksamhetscheferna. Där blir de en del av kvalitetsuppföljningen som görs med rektorerna.
– Är det något som är svårt för oss att reda ut då tar jag kontakt med utbildningskontoret och ber om hjälp. Det som skickas in till kommunen blir mer av statistik, att följa hur det ser ut tänker jag, säger Maria Asplund.
Du ser det inte som en administrativ börda?
– Det är svårt när man är ny i kommunen som jag är och just det här har jag tyckt varit lite knepigt. Men kommunen har just gått ut med ett förtydligande kring hur man ska göra och det är jag jätteglad för. Vi behöver bara anmäla in att det har hänt, sen kan vi på skolan jobba i lugn och ro med att utreda.
Kan det vara svårt att avgöra om det handlar om en kränkning, skojbråk eller en konflikt mellan två elever?
– Ja, det får vi prata mycket om i personalgruppen. Vad är en kränkning och vad är inte det? Då brukar vi säga att det är bättre att reagera en gång för mycket än en gång för lite.