Almarna dör
Sakta tynar en del av vårt kulturhistoriska arv bort. Det handlar om almsjukan. - Almen är ett mycket viktigt kulturhistoriskt träd som helt dominerar i äldre park- och gårdsmiljöer, säger landskapsarkitekt Ingemar Hillerström. Miljöer som utarmas i takt med att träden smittas av almsjuka och måste tas bort.
Under våren har en hel del smittade almar i Norrköping sågats ner. Längs Plankgatan är flera träd borta. Foto: Niclas Sandberg (011-200 464) niclas. sandberg@folkbladet.se
Foto:
Förra hösten gjordes en inventering för att kartlägga spridningen av almsjukan i Norrköping. Resultatet blev att en hel del smittade träd påträffades och fick tas bort för att sjukdomen inte ska sprida sig.
- Men det står en hel del smittade träd kvar på flera ställen, berättar Ingemar Hillerström.
Måste tas bort
Fjolårets inventering gjordes sent under vegetationsperioden och måste kompletteras i år för att ge en klar bild av hur allvarlig situationen är.
Men klart är att många träd måste tas bort.
<B>+ Hur allvarligt är det?</B>
- Svårt att säga, säger Ingemar Hillerström. Vi har varit förskonade ganska länge jämfört med till exempel Skåne där särskilt Malmö och Helsingborg drabbats hårt. Där står vissa parkområden i stort sett kala.
Spridningen av almsjukan sker fläckvis och drabbar ofta först de högsta och äldsta träden eftersom almsplintborrarna har lättast att hitta dem. Skalbaggarna sprider sjukdomen genom att de för med sig svampsporer. Svampen blockerar sedan vattentransporten i träden som därmed vissnar och dör.
Man kan känna igen en döende alm på att den förlorar bladmassan och försöker kompensera sig genom att skjuta en mängd nya skott närmast stammen.
Någon bot för almsjukan finns inte idag. Smittade träd måste bort. Motorsågarna kommer att vina i höst och vinter.
Almarna är tillsammans med promenadernas lindar de viktigaste parkträden i Norrköping.
- Det är almar som planterades i slutet av 1800-talet som utgör grunden för många park- och gårdsmiljöer, berättar Ingemar Hillerström.
Alla äldre trädbestånd i staden domineras av alm, utom promenaderna. Exempel är Folkparken, Vasaparken och kring Kristinaskolan.
Det finns möjlighet att vaccinera almar mot almsjukan, men det är väldigt dyrt och dessutom osäkert.
- Det kan komma ifråga bara om det gäller enstaka viktiga solitära träd, säger Hillerström.
Alternativet är att återplantera med träd av andra arter. Det forskas på att få fram resistenta almsorter, men resultatet är osäkert och det finns inga garantier för att de träden ska klara sig i de långa tidsperspektiv det handlar om.
Under tiden tynar fina kulturhistoriska miljöer i Norrköping bort.
Svampen lever i veden, där den avsöndrar ett gift som får träden att vissna och så småningom dö.
Svampsporerna sprids med insekter, framför allt almsplintborrar (släktet Scolytus), med regn och med vind.
Sjukdomen är utbredd i de mellaneuropeiska almbestånden men finns också i Norden, där den första gången i modern tid uppträdde i Stockholmstrakten våren 1950. Under 1980-talet fick almsjukan kraftigt fäste i flera svenska landskap.
Källa: NE