Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Almarna dör

Sakta tynar en del av vårt kulturhistoriska arv bort.
Det handlar om almsjukan.
- Almen är ett mycket viktigt kulturhistoriskt träd som helt dominerar i äldre park- och gårdsmiljöer, säger landskapsarkitekt Ingemar Hillerström.
Miljöer som utarmas i takt med att träden smittas av almsjuka och måste tas bort.

Under våren har en hel del smittade almar i Norrköping sågats ner. Längs Plankgatan är flera träd borta.
Foto: Niclas Sandberg (011-200 464)
niclas. sandberg@folkbladet.se

Under våren har en hel del smittade almar i Norrköping sågats ner. Längs Plankgatan är flera träd borta. Foto: Niclas Sandberg (011-200 464) niclas. sandberg@folkbladet.se

Foto:

NORRKÖPING2005-08-10 06:00
Almsjukan nådde Norrköping för ett par år sedan. De första träden fälldes i oktober 2004. I våras togs ytterligare mellan 20 och 30 träd bort eftersom de smittats av svampsjukdomen som sprids av skalbaggen almsplintborren och svampsporer.
Förra hösten gjordes en inventering för att kartlägga spridningen av almsjukan i Norrköping. Resultatet blev att en hel del smittade träd påträffades och fick tas bort för att sjukdomen inte ska sprida sig.
- Men det står en hel del smittade träd kvar på flera ställen, berättar Ingemar Hillerström.

Måste tas bort
Fjolårets inventering gjordes sent under vegetationsperioden och måste kompletteras i år för att ge en klar bild av hur allvarlig situationen är.
Men klart är att många träd måste tas bort.

<B>+ Hur allvarligt är det?</B>
- Svårt att säga, säger Ingemar Hillerström. Vi har varit förskonade ganska länge jämfört med till exempel Skåne där särskilt Malmö och Helsingborg drabbats hårt. Där står vissa parkområden i stort sett kala.
Spridningen av almsjukan sker fläckvis och drabbar ofta först de högsta och äldsta träden eftersom almsplintborrarna har lättast att hitta dem. Skalbaggarna sprider sjukdomen genom att de för med sig svampsporer. Svampen blockerar sedan vattentransporten i träden som därmed vissnar och dör.
Man kan känna igen en döende alm på att den förlorar bladmassan och försöker kompensera sig genom att skjuta en mängd nya skott närmast stammen.
Någon bot för almsjukan finns inte idag. Smittade träd måste bort. Motorsågarna kommer att vina i höst och vinter.
Almarna är tillsammans med promenadernas lindar de viktigaste parkträden i Norrköping.
- Det är almar som planterades i slutet av 1800-talet som utgör grunden för många park- och gårdsmiljöer, berättar Ingemar Hillerström.
Alla äldre trädbestånd i staden domineras av alm, utom promenaderna. Exempel är Folkparken, Vasaparken och kring Kristinaskolan.
Det finns möjlighet att vaccinera almar mot almsjukan, men det är väldigt dyrt och dessutom osäkert.
- Det kan komma ifråga bara om det gäller enstaka viktiga solitära träd, säger Hillerström.
Alternativet är att återplantera med träd av andra arter. Det forskas på att få fram resistenta almsorter, men resultatet är osäkert och det finns inga garantier för att de träden ska klara sig i de långa tidsperspektiv det handlar om.
Under tiden tynar fina kulturhistoriska miljöer i Norrköping bort.
Almsjuka är en parasitsjukdom på alm, orsakad av sporsäckssvampen Ophiostoma ulmi.
Svampen lever i veden, där den avsöndrar ett gift som får träden att vissna och så småningom dö.
Svampsporerna sprids med insekter, framför allt almsplintborrar (släktet Scolytus), med regn och med vind.
Sjukdomen är utbredd i de mellaneuropeiska almbestånden men finns också i Norden, där den första gången i modern tid uppträdde i Stockholmstrakten våren 1950. Under 1980-talet fick almsjukan kraftigt fäste i flera svenska landskap.
Källa: NE
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om