Alltfler flyktingar självförsörjande
NORRKÖPINGKommunernas bidragskostnader för flyktingar minskar kraftigt. En förklaring är att allt fler flyktingar får arbete och kan försörja sig själva. Det visar en ny rapport från Integrationsverket.
- Det går helt klart åt rätt håll på ett annat sätt än tidigare. Nu har vi bättre förutsättningar för integration, säger han.
- Nu gäller det att förändringen står sig. Det är viktigt att flyktingarna kommer in i arbetslivet direkt och lär sig språket.
- En annan viktig sak är att myndigheterna inte gör folks livsval, utan att folk själva gör dem. Flyktingar från Iran, Irak och Jugoslavien får lättare arbete i industrikommuner medan andra kan ha störst möjligheter i städerna. Det är människors livsval som integration ska bygga på, säger Andreas Carlgren.
<b>Lägsta på 90-talet</b>
Bidragskostnaderna för de flyktingar som mottogs 1997 har minskat med 24000 kronor per person under mottagningsåret jämfört med de som kom till Sverige 1996. Nivån är realt sett den lägsta som uppmätts under hela 1990-talet.
<b>Arbetsför ålder</b>
En förklaring till minskningen uppges vara att de flyktingar som kommer är i arbetsför ålder. De flyktingar som i störst utsträckning får arbete bor i de kommuner som inte tillhör storstadsregionerna.
I rapporten har kommunerna delats in i olika kommuntyper, enligt Svenska kommunförbundets indelning. Bidragskostnaderna är lägst i industrikommuner samt mindre och medelstora kommuner. De ligger 30 procent under genomsnittskostnaden i hela riket.
- Det här är en intressant del i rapporten. Troligen har flyktingarna som kom 1997 en sådan yrkesbakgrund att de lättare får arbete i industrikommuner än storstäder. I storstäderna är tjänstesektorn kraftigt expanderande och tycks passa sämre men den yrkesutbildning de har, säger Mats Hedlin, på Integrationsverket.
Norrköping tillhör kommuntypen större städer, där ligger på bidragskostnaden 3 procent under genomsnittet. I storstäderna, Stockholm, Göteborg och Malmö är kostnaden för bidrag högst, 16 procent över riksgenomsnittet och i storstädernas förorter 10 procent över genomsnittet.
Antalet flyktingarna som flyttar från sin mottagningskommun har minskat kraftigt. En förklaring uppges vara att det har blivit lättare att få jobb utanför storstadsregionerna. Men samtidigt visar rapporten att de flyktingar som flyttar förbättrar sina möjligheter att själv klara sin försörjning.
<b>Viss effekt</b>
Skillnaden på olika typer av försörjningsstöd tycks enligt Integrationsverket ha en viss effekt på hur väl flyktingarna lyckats ta sig in på arbetsmarknaden.
De kommuner som använder sig av introduktionsersättning istället för socialbidrag lyckas bättre än de som håller fast vid socialbidrag. Men dessa slutsatser kräver mer omfattande forskning för att ge pålitliga resultat, enligt Lars Andersson på Ekonomihögskolan i Växjö universitet, som har utfört undersökningen på uppdrag av Integrationsverket.
"Trenden vänder" är titeln på rapporten som i går överlämnades till regeringen. Kommunernas kostnader för bidrag till flyktingar följs upp nästa år och då visar det sig om Integrationsverket har rätt i sin bedömning att trenden verkligen har vänt.
Så jobbar vi med nyheter