Allt fler söker hjälp hos kyrkan
Mängden pengar för gåvor inom Norrköpings församlingar ser olika ut. Sankt Johannes saknar helt fonder att ta pengar ur, samtidigt som de upplever ett stort tryck. Många vänder sig till kyrkan få att få hjälp. - Det viktigaste är att barnen har det bra, säger Eva Ramstedt, kyrkoherde i Sankt Johannes.
Foto:
Ett av problemen Eva Ramstedt och hennes kollegor ser är alla smålån många drar på sig. Det handlar om allt från postorder till telefoni.- Här tycker jag att ett ganska stort ansvar ligger på affärerna, säger hon.För att få hjälp från församlingen gås den behövandes ekonomi, och däribland lånebild, igenom. Är det nödvändigt tar kyrkan kontakt med socialtjänsten för att diskutera.- Allt sker då självklart med fullmakt från den berörda. Jag tycker vi har ett bra samarbete med försörjningsstöd, säger Maria Bard, diakon i Sankt Johannes. Hjälp till självhjälp är ett stort mål för församlingen. - Målet är ju att hjälpa människor så att de klarar upp sin ekonomi och klarar sig själva, inte bara för stunden, säger Maria Bard.Inget jätteproblem
I Hedvigs församling är trycket också konstant, enligt diakon Birgitta Carlgren.- Hittills i år har 115 sökt pengar ur fonder, mot 107 förra året, säger hon.Hon känner av en belastning men tycker inte det är något jätteproblem. Samma sak gäller Vrinnevi församling. Där märker man dock att fler långtidssjukskrivna ber om hjälp.- Man har strypt ganska mycket från färsäkringskassan, så där märker vi en ökning, säger Olena Johansson, diakon i Vrinnevi.Testamentestyrt
Sedan år 2000 då kyrkan skildes från staten avsätter kyrkofullmäktige 100 000 kronor varje år som församlingarna kan söka pengar från. Och här syns trenden tydligt: Sankt Johannes ligger klart i topp med drygt 36 000 kronor utbetalt hittills i år. Möjligheten att församlingarna kan hjälpa varandra enligt "rikast-ger-till-fattigast-metoden" fungerar inte som det ser ut i dag. Det sätter vår lagstiftning stopp för.- Det är väldigt hårt reglerat eftersom fonderna är testamentestyrda, det kan inte eftervärlden gå in och ändra, förklarar Bo-Lennart Nilsson som är kontraktsprost i Norrköpings kontrakt.Han vill inte kalla detta för ett problem, utan menar att det nog egentligen är bra som det är.- Det handlar om att till exempel kunna köpa lite mat och julklappar till barnen. Inte bara delas ut till allmänt elände, menar han.Kommunens ansvar
Främst är det stat och kommun som har ansvaret för medborgarnas välmående, anser han.- Jag tror det behövs många aktörer i framtiden som samverkar. Men kommun och stat ansvarar för sina medborgare. Det ansvaret kan aldrig kyrkan få, men vi kan vara ett komplement, säger han.Räcker de 100 000 kronor som kyrkofullmäktige avsätter?- Ja, det har räckt hittills, säger han.Och Eva Ramstedt i Sankt Johannes församling håller med.- Viktigast är att barnen mår bra och att de får lite pengar nu till jul, säger hon.
Sedan år 2000 då staten och kyrkan skildes åt avsätter kyrkofullmäktige i Norrköping 100 000 kronor årligen som församlingarna kan söka bidrag från. Det kan till exempel handla om en trasslig ekonomi, terapisamtal, körkort som leder till jobb eller en tandläkarräkning. Så här ser fördelningen ut hittills 2007: Sankt Johannes 36 100 kronor, Vrinnevi 21 500 kronor, Tingstad 12 000 kronor, Matteus 5 000 kronor och Kvillinge 10 000 kronor.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!