Allt fler får sitt körkort indraget
Allt fler bilförare i Östergötland blir av med sina körkort, visar statistik från Vägverket. Under årets första sex månader ökade antalet återkallade körkort med 25 procent jämfört med samma period i fjol.
Polisjakt på fartsyndare. Av de 781 personer som förlorade körkortet under första halvåret körde majoriteten av dem - hela 450 - för fort. FOTO: CHRIS MALUSZYNSKI
Foto:
Landshövdingen Björn Eriksson, som även är ordförande i Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande, NTF, anser att siffrorna är glädjande. Det betyder att polisen i länet gjort ett bra jobb.
- Trafikpolisen i Östergötland och trafikpolisen i Västergötland är väldigt duktiga jämfört med andra områden, säger Björn Eriksson.
Många fortkörare
Av de 781 personer som i år blivit av med sina körkort har 128 blivit av med dem på grund av medicinska skäl. Det kan till exempel handla om äldre förare som fått problem med synen.
150 personer har blivit av med sina körkort på grund av rattfylleri, vilket är en ökning med 15 procent jämfört med föregående år. 53 blev av med körkorten på grund av diverse olika trafikbrott förutom fortkörning.
De absolut flesta som blev av med sina körkort blev det på grund av att de kört för fort. Det vill säga att de kört över 30km/h över gällande hastighetsbegränsning. Där hastighetsbegränsningen är 30 km/h räcker det att åka 20 km/h för fort för att bli av med körkortet.
Totalt 450 förare blev av med sina körkort på grund av fortkörning. En ökning med nästan 29 procent jämfört med året innan.
Hastighetskameror
Björn Eriksson tror att polisens intensivare bevakning under vissa stora helger under våren har gett resultat. Samt att de haft en intensivare kontroll av något som Björn Eriksson kallar "smultronställen". Det vill säga platser där bilister alltid kör för fort och polisen kan ta många fortkörare. Men han är också övertygad om att hastighetskamerorna är en av orsakerna till att antalet återkallade körkort för fortkörning ökar kraftigt.
- Plåtpolisen har ju längre tjänstgöringstid än vanlig polis, säger han. De jobbar ju dygnet runt.
Det kommer antagligen att bli fler hastighetskameror vid vägarna i framtiden. Regeringen har nu i en proposition, som lades fram för en och en halv månad sedan, föreslagit att 700 miljoner kronor investeras i nya hastighetskameror över hela landet. De 700 miljonerna ska även räcka till att anställa civil personal som sköter hastighetskamerorna.
Ökad hastighet dödar
Att få ner genomsnittshastigheten på vägarna är väldigt viktigt, anser Björn Eriksson. För hög hastighet är den vanligaste orsaken till dödsolyckor i trafiken, före rattfylleri och oanvända bilbälten på andra och tredje plats.
De senaste två åren har genomsnittshastigheten i landet ökat med en procent. Det låter inte så mycket, men enligt NTF:s beräkningar betyder varje procents ökning av genomsnittshastigheten cirka 10 fler döda i trafiken varje år.
Björn Eriksson tror att de nya, moderna, tysta och säkrare bilarna invaggar många bilförare i en falsk säkerhet. Man kör fortare än man borde och egentligen klarar av.
- Jag tror att det beror på den här känslan av trygghet, säger han. Tittar du inte på hastighetsnålen är det lätt att du blir fartblind.
Information behövs
Förutom att vägar görs säkrare med hjälp av mitträcken och att farliga hinder vid sidan av vägen tas bort anser Björn Eriksson att hastighetsbegränsningarna bör ses över. På en del sämre och farliga vägar måste hastighetsbegränsningen sänkas, medan man höjer hastighetsbegränsningen på säkra vägar som till exempel motorvägar.
Ett annat sätt att komma tillrätta med hastighetsöverträdelserna är med hjälp av information, anser Björn Eriksson. Att man informerar bilförarna om vad för hög hastighet får för konsekvenser. Den informationen behöver spridas med jämna mellanrum för att den inte ska glömmas bort.
- Rätt skyltvärden, rätt information och tuff kontroll, säger Björn Eriksson. Det är det som gäller.
Så jobbar vi med nyheter