Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Allt färre väljer att läsa språk

NORRKÖPING
Färre och färre gymnasie-elever väljer att läsa språk.
En oroväckande utveckling anser latinlärarinnan Birgit Törngård, som gärna ser att betygs- och intagningssytemet ses om.
- Naturligtvis tråkigt. Jag anser att språkbetyg ska räknas dubbelt vid ansökan till högskolan, anser Törngård.

Norrköping2003-02-04 00:00
DAVID IWUNG
Skolverkets statistik är alarmerande siffror för landets språk-lärare. 29 procent av eleverna hade betyg i B-språk tyska, franska eller spanska förra året. Det är en minskning med tre procent jämfört med två år sedan. Men siffrorna kommer inte som en chock för Törngård och hennes kollegor.
- Nej, vi har sett tendenserna en längre tid. Eleverna har uppfattningen att det är svårt med språk och väljer lättare kurser som blomsterbindning, säger Birgit.
- Det finns mycket som står emot språkundervisningen. Det är enklare att få ett bra betyg i bollspel. I språk krävs det arbetsinsatser, säger Kerstin Carlsson, biträdande rektor på Kungsgård.

<b>Upp i riksdagen</b>
Birgit och hennes arbetskollegor på De Geer har redan tagit upp problemet i riksdagen och har även bjudit in representanter till skolan för att diskutera det minskande språkintresset.
- Det är en oroande utveckling. Humanisteleverna är ju våra blivande språklärare, tyvärr finns det en tro att det räcker att kunna engelska i dag, fortsätter Törngård. Hon sitter dock på flera konkreta lösningar hur man ska göra språkutbildningen attraktiv igen.
- Jag tycker att språkbetygen ska räknas extra och att intagningskriterierna ska ses över. Har man de språkkunskaper som är ett krav för att komma in på en utbildning, anser jag att de ska räknas dubbelt.
Törngård ser gärna att eleverna läser engelska alla tre år på gymnasiet och inte bara i två som nu är fallet på många håll.
- Det är en brist att inte kunna tala vare sig tyska, franska eller spanska. Vi har ett arbetslag som jobbar vidare med att lösa problemet. Vi ska besöka andra gymnasieskolor och se över undervisningen, lovar Törngård.
Skolverkets siffror visar att antalet ungdomar som inte avslutar gymnasieutbildningen på tre år är fortfarande stor. Av de som började gymnasiet hösten 1999, fick 65 procent slutbetyg inom tre år. Noterbart är att Norrköping har lägre antal personer som fullföljde gymnasieutbildningen på fyra år (66 procent) jämfört med rikets (72) och Linköpings 76 procent.
- Ett resultat av flera yttre faktorer. När Komvux får mindre pengar kommer de att ta in färre sökande. Många slöar till på gymnasiet och tänker att de lika gärna kan läsa in kurser efter gymnasiet. Nu måste de skärpa sig under gymnasietiden och det kommer att visa sig i statistiken, säger Kerstin Carlsson.
Glädjande för skolväsendet är att medelbetyget på gymnasiet har fortsatt att öka. Förra årets medelbetyg, sett över hela landet, låg på 13,8. Siffror som Norrköping respektive Linköping ligger något under, 13,6.
Även vad gäller andelen behöriga till gymnasieskolan ligger Norrköping efter grannstaden och riket i stort. 89,4 procent i hela landet har gymnasiebehörighet, jämfört med 89,1 i Linköping och 86,9 procent i Norrköping.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om
Norrköping