Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Älgsjälarna

Det var svårt att avgöra vad som var gulast, träden eller solen. Himlen var helt klart blåast. Grönast, det var jaktlaget från Ekhult, Furbacken på Vikbolandet.  I går samlades de ånyo för att tillsammans inleda den efterlängtade älgjakten.  Folkbladet var med.

Foto: Titti Olovsson

NORRKÖPING2010-10-12 03:00
En perfekt höstdag och tillika perfekt jaktdag. Är man jägare skulle det krävas mycket för att inte hänga på sig sin bössa och gå till skogs.- Det har alltid varit en självklarhet att ta ledigt den här veckan, säger Andreas Englund. Under mötet innan drevjakten samlas de 18 jägarna runt sin ledare. Ulf Andersson kommenderar ut poster och fördelar ut olika roller.- De som gick i morse kan ju sitta nu, säger han...Jakten på älgen hade börjat ett par timmar innan Folkbladet svängde av Arkösundsvägen och slingrade sig fram till längs Rönövägen.Vid sextiden i går morse var de på plats. Och Ulf berättar att jakten fick en riktig drömstart.- Vi sköt en ko, säger han och fortsätter.- Men nu låter vi henne vara ifred och så tar vi upp spår sen. Det röda huset, som omringas av skog och åker, ser inte så stort ut på utsidan. Men tydligen tillräckligt för att fungera som högborg åt hela jaktlaget.- Vi brukar ha som tradition att äta frukost här efter första turen, säger Ulf. Jägarna börjar strömma ut ur huset. Grönklädda från tå till hals. På huvudet lyser orange mössor eller kepsar. Några fipplar upp en ny snus, andra kommer fram och pratar. De berättar om varför. Varför älgjakten är så speciell.- Det är inte bara jakten man vill åt utan även gemenskapen och naturupplevelsen, säger Roger Larsson och fortsätter.- När man gick upp imorse och satte sig var det kallt och mörkt. Då tänkte jag, varför tog jag ledigt för det här. Men så fort solen kommer upp och det börjar röra på sig är det värt det. Roger försvinner straxt iväg. Ulf är klar med att kommendera ut sitt manskap. - Ni kan följa med Andreas, säger han. Det är samma Andreas som tycker att det är en självklarhet att ta ledigt lagom till älgjakten. Han tog jägarlicens när han var tolv och har en tydlig passion för jakten. Dock inte helt olik Rogers.- Skjutande är bara en liten del i det. Det är främst en naturupplevelse. I morse såg jag en åttataggare springa förbi, bara ett par meter framför mig. Det är en dröm att få se det.Jaktlaget från Ekhult skjuter bara de med max sju taggar. De har dessutom en kvot på att skjuta av två vuxna och tre kalvar under årets jaktsäsong.Helt plötsligt viker Andreas av den torra asfaltsvägen och kliver rakt ut på den inte fullt så torra åkern. När stegen är tillräckligt många fäller han ut sin lite lyxigare tältstol och tar plats. Utsikten är en gul skogsvägg och en azurblå himmel. Bakom skogsväggen har hans jaktvänner börjat gå. Deras uppgift är att skrämma fram älgarna till de andra som sitter på pass och väntar. Lite tjo och några hej ekar mellan träden. Ett rådjur skuttar fram och försvinner. Det är allt.Efter en kort stund ställer sig Andreas upp.- Det är klart nu, vi ska gå tillbaka. Andreas går tillbaka till huset. Några väntar snällt. Resten har tagit upp spår på kon de sköt tidigare på morgonen. Ett par kilometer in i skogen ligger hon. Redan tömd på organ ska en handfull av jägarna transportera tillbaka älgen till de övriga. En inte helt enkel uppgift.Den 150 kilos tunga älgkon släpades ner för en mindre berghäll och vinschades upp på flaket till fyrhjulingen som guppat fram genom träsk och skog. - Att skjuta är det lätta. Det är nu arbetet börjar, säger jaktledare Ulf Andersson.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om