Boken är en berättelse som bygger på en riktig fest som hölls i Stockholm 1971, där det kom 700 fjollor till ett gigantiskt party, Sveriges största fjollparty, berättar Jonas Gardell.
Han har tidigare skrivit om den svenska gayhistorien i "Torka aldrig tårar utan handskar" och "Ett lyckligare år". Den nya boken täcker in den tid som fattades.
– Till skillnad från de andra böckerna som möjligen var mer folkbildande så är det här mer, hoppas jag, en bok som är jäkligt underhållande och som är oerhört filmisk. Det är dessutom en bok som för mig knyter ihop mitt författarskap med mina tidiga böcker "En komikers uppväxt" och "Jenny", säger Jonas Gardell.
Han beskriver "Fjollornas fest" som en rolig och smärtsam bok. Fjollorna på festen, Kajsa, Nana och de andra– det är ofta ganska tragiska livsöden. Fjollorna var och är de mest utsatta av alla.
– Samtidigt har de hela tiden varandra, de har sin bitchighet och sin humor. Sin förmåga att skratta åt eländet. Att kunna skratta åt eländet tror jag är en överlevnadsstrategi som vi är väldigt många som har tagit till.
Det finns också en parallellhistoria, om pojken Mikael som blir varnad av sin mamma för att ta emot godis från främmande farbröder.
– Han bestämmer sig i hemlighet för att han omedelbart skulle följa med den där främmande farbrorn. Någonting i honom längtar bort. Han förstår att det är något han måste ta reda på om sitt liv. Eftersom han inte har några speglar i sin barndom så måste han ut och leta efter spegelbilderna.
Mikael blir liksom Gardell utsatt för ett övergrepp av en man, ett rovdjur. I boken namnger Gardell för första gången sin förövare. Samtidigt lyfter han betydelsen av att snälla dragqueens får ta plats, så att de hbtq-barn som behöver det kan se att: "Man får se ut på alla de här olika sätten, man behöver inte ut och jaga och bli misshandlad. Vi finns här och vi är snälla".
Inför sin 60-årsdag är Gardell också aktuell med showen "Man får inte leva om sitt liv. Det är det som är själva grejen" på Intiman i Stockholm under hösten, en föreställning som kommer till Östgötateatern i Norrköping den 5 november.
– Det här är en show som jag börjar tänka på som min sista egna show. Jag har turnerat i stort sett alla år, i 40 år. Det finns andra saker jag vill göra i mitt liv också. Jag fyller 60, jag är ganska nyskild och min pappa dog när han var 59 i ALS. Jag har alltid haft det där som ett sorts spöke, en hägrande stolpe i mitt liv. Jag har förstått att andra vars föräldrar dött tidigt ofta har det. Nu är jag förbi honom och det är en väldig lättnad. En känsla av att från och med nu har jag ett bonusliv.
– Jag vill hinna göra en massa roliga saker i det här nya livet, säger Gardell som också tänker bli mer privat.
Showen handlar om att våga ta nya steg och att det aldrig är för sent att dansa disco. Tillsammans med publiken sjunger han: "Aldrig ska jag sluta älska dig".
– Den har jag inte sjungit på över tio år på scenen. Men så skilde jag mig från Mark lite plötsligt och oväntat från min sida och tänkte: "Vem ska jag då sjunga den till?" Jag vill fortfarande sjunga den och har kommit fram till att vi får sjunga den tillsammans, säger Gardell som hoppas att publiken tänder sina mobillampor.
– I mörkret ska vi lova att finnas där för varandra, som ledljus i mörkret. Det är jättetöntigt, men också ganska charmigt!