Det finns två olika typer av boenden inom kommunal verksamhet. Man talar om så kallade gruppbostäder och servicebostäder. En gruppbostad innebär närmare tillgång till personal – som är på plats på boendet dygnet runt.
I en servicebostad handlar det om boende i egen lägenhet – men där man har tillgång till gemensamma utrymmen och stöd.
– När man bor i en servicelägenhet bor man exempelvis i en trappuppgång. Man bor i en lägenhet, precis som du och jag, men man har tillgång till vardagsrum eller någonstans där man kan laga mat eller umgås med varandra, säger Teresa Påhlsson, verksamhetschef på vård- och omsorgskontoret.
Det finns heller inga tvångsinsatser inom kommunal verksamhet. Den som är berättigad till stöd tar alltså emot så lite eller mycket man själv önskar och behöver.
– Allt är på frivillig basis och allt sker i överenskommelse med individen som ska ta emot stödinsatser.
Efter självmordet förra året vidtas flera åtgärder. Bland annat handlar det om ökad samverkan mellan de aktörer som jobbar med individerna.
– Vi ser att vi måste jobba med vår kommunikation både internt och externt, säger Teresa Påhlsson och pratar om lyhördhet.
– Vi arbetar med hur man bättre ska lyssna av individerna som man ska stödja för att kunna fånga upp dem och ha ett systematiskt arbete. Man får inte ta för lättvindigt på att en person kanske vill vara ifred. Man ska lyssna till individens önskemål, såklart. Men vi kanske måste våga följa upp på ett bättre sätt.
Teresa Påhlsson berättar att man inom vård- och omsorgskontoret ser en ökning av människor som lider av psykisk ohälsa.
– Det stämmer att vi ser en ökning av personer som mår sämre vad det gäller den psykiska hälsan. Vi vill gärna prata om just psykisk hälsa och inte ohälsa. Man kanske skämdes för 20–30 år sedan och man är mer öppen med sitt mående idag och det är ett viktigt steg.
En del av åtgärderna går också ut på att jobba förebyggande.
– Vi gör riskanalyser. Det gör vi i våra verksamheter när en person kommer till oss men vi måste arbeta proaktivt och ligga ett steg före och kontinuerligt följa upp. Vi måste fråga: ”hur ska vi agera när du mår sämre”. Det här måste man såklart göra när personen inte mår som sämst, säger Teresa Påhlsson.
– Man måste fånga upp subtila signaler och upprätta handlingsplaner. Om man ser att någon inte mår bra så måste man slå larm.
Personalen får också fortlöpande utbildning i suicidprevention, både på chefsnivå och för personal ute i verksamheten.
– Vi jobbar i hela östra länsdelen med suicidprevention. I verksamheten i år ska samtliga medarbetare i spår tre, där denna verksamhet ingår, genomgå en gedigen webbutbildning i suicidprevention, säger Teresa Påhlsson.
Vård- och omsorgskontoret skickar också ett antal medarbetare som ska bli instruktörer i första hjälpen för människor som inte mår bra. Syftet är att stödja medarbetarna i hur de ska agera i olika situationer.
Inom vård- och omsorgskontoret finns det kompetens upp till sjuksköterskenivå. De boende har sedan egna kontakter med läkare på vårdcentral, öppenvård eller slutenvård.
– Vi har en del sjuksköterskor med psykiatribakgrund som också kommer att se över sitt arbetssätt och hur de kan stötta sina kollegor, säger Teresa Påhlsson.