Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

86 miljarder celler att hålla reda på

Vår hjärna utgör ett myller av ungefärligen 86 miljarder nervceller. Var och en av dem har sådär tiotusen kopplingar till andra celler. Kring dessa har Pontus Wasling både forskat och skrivit en bok, "Minnet, fram och tillbaka". På onsdagskvällen gästade han Stadsbiblioteket.

Pontus Wasling har en hel del hjärnceller att försöka hålla reda på.

Pontus Wasling har en hel del hjärnceller att försöka hålla reda på.

Foto: Robert Svensson

NORRKÖPING2014-02-20 06:56

– Det som händer är, att de här cellerna skickar elektriska impulser till varandra. Men vad är då dessa impulser egentligen för något? Och hur de kan ge det medvetna liv, som människan har? Hur går det där egentligen till?

Här har vi då frågor, som är så bra att inte heller Pontus Wasling själv – neurofysiolog och hjärnforskare som han ju ändå är – kan besvara dem.

– Nej, här finns ett oerhört glapp. Som är ganska så fascinerande...

Funkar på möss

Läkemedelsbranschen är nu intensivt verksam med att försöka hitta substanser, som förbättrar vår minnesförmåga. Vissa substanser är redan bekanta, som till exempel kaffe och te.

– Problemet är, att allt verkar fungera på möss. Smarta möss kan man i alla fall få fram. Men det som fungerar på mössen fungerar oftast inte på människor.

Han doktorerade för tio år sedan, och hans forskning har sedan dess kretsat kring kopplingarna mellan nervcellerna, där minnen lagras. Kring synapserna, det vill säga kontaktpunkterna mellan nervcellerna. Och hippocampus, "pennan som skriver in våra minnen".

Minnen är ju av olika slag. En del är sådant vi lärt in, som vi aktivt har velat lära oss. Men det mesta är väl minnen från livet vi levt; minnen som då tenderar att förändras med åren.

Minnen ändras

– Varje gång vi tänker på ett minne, så lagras det i synapsen. Det löses upp och läggs in igen. Barndomsminnena förändras medan åren går. Många av våra barndomsminnen kan dessutom vara lånade minnen, sådant som vi hört från våra föräldrar och som vi sedan "minns".

– Hjärnan redigerar minnena, lägger dem tillrätta. Ofta förskönas barn- och ungdomsminnen. Kreativiteten handlar om att sätta ihop sina minnen i nya kombinationer. Våra föreställningar om framtiden bygger på våra minnen.

Inbyggt i vårt sätt att minnas finns något slags nostalgifunktion, som enligt Wasling gärna riktar sig mot 16-22-årsåldern. Ofta finns där en minnespuckel från just de åren.

Musik och dofter

– Det är den perioden i livet, som man ofta kommer ihåg allra bäst. Nostalgin har också en funktion, den bidrar till samhörighet. Man tänker tillbaka tillsammans.

– Och musik och dofter är de främsta minnestriggarna, sade Pontus Wasling inför en rätt så stor skara åhörare.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om