40 000 namn för Vrinnevi

Det var nu andra gången, som Berit Malmqvist stormade in till Paul Håkansson i landstingshuset i Linköping. Med de drygt 8.000 namn, som hon överlämnade förra gången, är det nu 40.000 Norrköpingsbor som krävt att få ha akuten kvar intakt.
- Och jag kan lova dig, Paul, att det är mycket uppbragta stämningar i Norrköping nu, sa Berit Malmqvist. Folk ringer, och de är både ledsna och oroliga.
Paul Håkansson försäkrade, att landstingsledningen lyssnar till opinionen.
- Det är ju min uppgift. Men det är också min uppgift att ge en samlad bedömning av, hur det här ska lösas.

Tagit intryck
- Sedan du Berit var här sist, fortsatte han, har vi ju också visat i de modifierade förslag som lagts fram, att vi tagit intryck av vad som sagts. Men sedan hjälper det ju inte att bara öka opinionstrycket hur mycket som helst. Mitt problem är ju ändå fortfarande, att vi måste spara 300 milj kr.
Landstingsledningen har haft ambitionen, att så långt möjligt klara hem sparbetinget genom att samordna verksamheter - såsom en del av akutverksamheten, planerade operationer m m. Håkansson tror nu, att man den vägen ska kunna klara hem 100-120 milj kr. Detta är dock, medger han, mindre än vad man hoppades på från början.
Genom lokala effektiviseringar och rationaliseringar (olika former av den berömda osthyveln) ska man sedan kunna klara ungefär lika mycket till. De i förra veckan redovisade nedskärningarna i vårdutbudet sparar, vidare, ca 37 milj kr. Men allt detta räcker alltså inte - och det är då den sits som Paul Håkansson har.

Inte bara US
Han försökte avfärda alla farhågor om att man i grund och botten skulle syfta till avveckling av Vrinnevisjukhuset och total koncentration till Universitetssjukhuset) i Linköping:
- Jag försäkrar, att det inte pågår någon som helst diskussion om att Vrinnevisjukhuset ska monteras ner. En stor mängd allmänkirurgi förs över till Vrinnevi, men det kommer bort helt i debatten. Men Vrinnevisjukhuset kan inte bara vara ett sjukhus bara för östra länsdelen, utan måste vara en del av sjukvården för hela Östrgötland. Inget av de tre sjukhusen kan bära upp ett helt länssjukhus självt.
- Både Motala och Norrköping drabbas, men det blir Universitetssjukhuset som verkligen drabbas när verksamhet där förs över till Motala och Norrköping. Det är åt det hållet, som den stora utflyttningen går, sa Håkansson.

Gav inget hopp
Något hopp om att Norrköping skulle få behålla hela den nuvarande akutmottagningen gav han dock inte.
- Vilken som helst av de tre akutmotagningarna skulle, i och för sig, kunna lara hela länets behov nattetid. Det är bara en fråga om bemanning. Att Linköping blir bäst beror inte på att det är Universitetssjukhus där, utan på att Linköping ligger mitt i länet.
På uppvaktningen deltog också ortopedläkaren Roger Skogman, studierektor för de läkarstuderande på Vrinnevisjukhuset. Med massakern på ortopeden och nedrustningen av kirurgen kommer, enligt honom, en stor del av grunden för läkarutbildningen att ryckas undan. Skogman är också, vad än Håkansson säger, övertygad om att det pågår en utarmning av Vrinnevisjukhuset till Universitetssjukhusets förmån.
- Det kommer inte längre att vara möjligt att gå hela AT-utbildningen på Vrinnevisjukhuset. Men då kommer man heller inte att söka till Norrköping, utan vilja göra sin AT på ett och samma sjukhus, menade Skogman.
Håkansson sa att man tagit hänsyn till sådant här i det modifierade förslaget och att de som jobbar med saken verkligen beaktar behoven av att kunna bedriva utbildning på sjukhusen.
- Men jag tror att läkare i framtiden i högre grad får finna sig i att arbeta på flera ställen. Vad vi däremot ska se till, det är att hålla resandet mellan Norrköping och Motala vid ett minimum, för både personal och patienter.

Ökade utgifter
Berit Malmqvist var misstänksam mot landstingets på senare år kraftigt ökade utgifter. På de fem åren fram till 2002 ökade kostnaderna från 4,4 miljarder kr till hela 6,1 miljarder. Men hur kan då detta komma sig?
Enligt Paul Håkansson har det dock uteslutande handlat om goda och ädla ting. Landstinget har under perioden anställt 350 sjuksköterskor, 350 undersköterskor, ett 80-tal läkare i primärvården. Personalen har ökat från ca 10.000 till ca 11.000 - och alla dessa har ju då också fått sina löneökningar.
Håkansson sade sig vara förvånad över en del av den debatt som nu förs i Norrköping, om personalövertagande m m:
- Det viktiga för mig är inte driftsformen utan: Vad ska man göra, vilket vårdutbud ska det vara? Det blir ju inte en krona mer till verksamheten för att ett bolag eller staten driver den.
Och generellt talat så kommer ju, underströk han, Norrköping och Linköping att komma varandra ännu närmare i framtiden - och då även när det gäller sjukvården.
Någon timme höll den starkt mediebevakade träffen på. För Berit Malmqvist går nu kampen vidare, med demonstration och annat. Och särskilt nöjd med svaren var hon förstås inte:
- Vi har inte sett slutet på det här ännu, Paul Håkansson. Jag kanske kommer tillbaka en gång till...

Information till våra läsare

40 000 namn för Vrinnevi