Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

30 burundier i demonstration

Under fredagen demonstrerade ett 30-tal burundier för rätten att få stanna i Sverige. Liknande demonstrationer genomfördes samtidigt i Sundsvall och i Örebro. I tåget gick Justin. I Burundi arbetade han som domare. När han medverkade till att frisläppa en kontroversiell journalist stämplades han som regeringskritisk.

Mats Johansson, enhetschef på  Migrationsverket, tog emot Justin och resten av gruppen i foajén på Slottsgatan.

Mats Johansson, enhetschef på Migrationsverket, tog emot Justin och resten av gruppen i foajén på Slottsgatan.

Foto: Forsby Jan

NORRKÖPING2009-02-28 03:00
- Om Sverige skickar tillbaka mig till Burundi, så kan jag lika gärna dö i Sverige, säger Justin. Han vill inte figurera i tidningen med sitt fullständiga namn. Hemma i Burundi finns fortfarande hans två yngre bröder, som han inte har hört av på länge. På flyktingförläggningen i Flen väntar Justins gravida hustru. Paret riskerar att avvisas från Sverige, eftersom Sverige anser att det inte längre råder väpnad konflikt i Burundi.I all bedömning för Migrationsverket är de individuella skälen avgörande. Kände sig hotad
Justin kom till Sverige 2007. Han kände sig hotad i hemlandet. Efter hans beslut att släppa fri en omdiskuterad journalist blev han uppsökt av regeringsmän i hemmet. Han var inte själv hemma men hans fru och bröder blev skrämda av händelsen. Han kände sig inte säker i hemlandet efter det inträffade utan beslöt sig för att försöka lämna Burundi. Han betalade en kontakt som hjälpte honom till Sverige. Hans hustru kom efter en tid senare. - Jag kan inte förstå hur Sverige, som är ett demokratiskt land, kan avvisa asylsökande från Burundi. Ansvariga för folkmorden har ännu inte straffats. Dessutom är säkerhetsläget i landet mycket oroande, konstaterar Justin. Sammandrabbningar
Demonstrationen i Norrköping utgick från biblioteket och avslutades hos Migrationsverkets kontor på Slottsgatan. Demonstranterna överlämnade en skrivelse till Mats Johansson, som är enhetschef på Migrationsverket. Enligt skrivelsen finns det flera skäl till varför asylsökande från Burundi inte ska avvisas från Sverige. Fortfarande utsätts politiskt engagerade människor för tortyr och misshandel. Det förekommer också sammandrabbningar mellan rebellrörelser och landets armé enligt samma skrivelse. Utrikesdepartementet konstaterar i sin reseinformation om Burundi att landet befinner sig i ett bräckligt läge och avråder från som man skriver "icke nödvändiga resor till Burundi". Enligt Sveriges ambassad i Nairobi ( Sverige har ingen representation i Burundi) är kriminaliteten i landet hög och risken är stor för att bli utsatt för alla typer av brott. Det finns mycket vapen i omlopp. Sjukvården är också bristfällig. Under 2008 sökte 95 personer från Burundi uppehållstillstånd i Sverige. 59 av dem fick stanna.
Burundi är ett av världens fattigaste länder. Inbördeskriget varade i elva år (1993-2004) och kostade hundratusentals människor livet och förvärrade fattigdomen. Det första parlamentsvalet efter inbördeskriget genomfördes 2005. Under hösten 2006 undertecknades ett avtal om eld upphör. Säkerhetsläget är fortfarande instabilt. Tortyr, våldtäkter och andra brott mot mänskliga rättigheter förekommer. Källa: Sida.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om