Till det kommer tidiga insatser, i förskolan, vuxenutbildning, och en fortsatt utbyggnad av äldreomsorgen. På måndagen presenterade den styrande Kvartetten, S, KD, C och L, med sex kommunalråd, inriktningen för budgetarbetet för 2017 och fram till år 2020. Det handlar om de övergripande prioriteringarna.
Det färdiga budgetförslaget kommer att presenteras i höst.
– Vi har en ganska stormig omvärld, men jämfört med hur det har sett ut tidigare står Norrköping ekonomiskt stadigare än vi har gjort tidigare, säger Lars Stjernkvist (S), kommunstyrelsens ordförande.
Skattehöjningen och höjda statsbidrag ger ett reformutrymme på 138 miljoner kronor. Det kommunledningen vill göra överstiger det utrymmet, varför man räknar med att behöva omfördela pengar i budgeten i höst, till den lönesatsning som planeras för att kunna konkurrera med andra kommuner.
Av de 138 miljonerna ska 60 gå till utbildning, 30 miljoner till utbyggd omsorg, 30 miljoner till jobb och tillväxt, åtta miljoner till samordnad varudistribution, fem miljoner till kultur för barn och unga, och fem miljoner till en tryggare stad.
Kvalitetshöjningarna i skola och omsorg ska 250 nya jobb i kommunen – utöver de jobb som är en följd av att stan växer.
– I förskolan kommer vi att jobba mycket med metakognitivt arbetssätt, säger Olle Johansson (S) och förklarar att det handlar om att alla barn ska kunna förstå sitt eget lärande.
Och alla barn ska ha rätt att gå i förskolan 20 timmar i veckan, mot 15 i dag.
Utbyggnaden av särskilda boendeplatser för äldre fortsätter, med ett äldreboende i Åby nästa år. Kommunledningen ser också ett behov av att förstärka verksamheten för personer med funktionsnedsättning, för att ge bättre stöd till enskilda och deras anhöriga.
– Det finns en framtidstro i Norrköping, säger Reidar Svedahl (L), kommunalråd med ansvar för näringslivfrågor, och talar om en stor efterfrågan på mark för etableringar.
Detaljplaner för offentlig verksamhet och småföretag ska snabbas upp.
– Det finns också en önskan från en hel del byggherrar om att man ska kunna ta fram detaljplaner själva, säger Kikki Liljeblad (S) som menar att det skulle kunna vara möjligt i mindre projekt, där kommunens del blir att se till helheten och samrådsprocessen.