Resultatet är högre temperaturer, mer nederbörd och kortare vintersäsong. Statistiken visar nu också att 2014 ser ut att gå till historien som året med den hittills högsta medeltemperaturen någonsin i Sverige. Det samma gäller för många andra europeiska länder och troligen även globalt.
– Hur det går globalt får vi avvakta med, där har det inte varit lika tydligt som det har varit för Sveriges och Europas del, säger Sverker Hellström, klimatolog på SMHI.
Det är den amerikanska vädertjänsten som sammanställer statistiken för temperaturerna globalt med hjälp av bland annat satellitmätningar och Sverker Hellström berättar att det kommer att ta några veckor innan det är klart, men han håller med om att det pekar i riktning mot att det kan bli ett rekordår även globalt. I Sverige beräknas det tidigare rekordet från 1934 med en medeltemperatur för landet på 6,7 grader slås med ungefär 0,15 grader.
Enligt Sverker Hellström förändrar inte de senaste dagarnas kyla den saken.
– Det har varit kallt, men nu återgår vi till milt väder igen under årets sista två dagar och även under de kallare dygnen så har inte prognosen för medeltemperaturen för Sverige 2014 sjunkit så mycket. Framförallt är det de sydligaste delarna av Sverige som har hjälpt till att dra upp temperaturmedelvärdet. I Danmark förväntar man sig en ökning med en halv grad. Sverker Hellström berättar att han har svårt att tro att man kommer att klara målsättningen att begränsa den globala temperaturökning med under 2 grader.
– Det här räknas ju från förindustriell tid och sedan dess har temperaturen redan ökat med 0,7-0,8 grader, så det är inte så mycket kvar att spela på.
Om det globala målet skulle nås kommer temperaturökningen för Sveriges del att handla om 3-4 grader. Än så länge har inte några jättelika förändringar noterats, men en anhopning av varma år under senare tid och snöfattiga vintrar är ett par exempel Sverker Hellström pekar på och något han menar kommer att bli allt vanligare framöver, särskilt i södra Sverige.
– Men det svenska klimatet kommer ändå fortsätta att vara variabelt med stora ändringar från år till år med vissa kalla år och vissa varma. Det har att göra med hur mycket lågtrycksaktivitet det är och det ändras inte med tanke på att vi geografiskt befinner oss där vi befinner oss på jordklotet.
Andra effekter Sverker Hellström nämner är att växt- och djurzoner kommer att förändras. Redan nu finns säkerställda uppgifter om att många flyttfåglar anländer till Sverige allt tidigare på våren. Enligt Ottenby fågelstations årsrapport 2013 till Naturvårdsverket finns 24 arter registrerade som uppvisar säkerställda tidsförskjutningar under flyttningen. Liknande trender är tydliga för många andra arter. Fastslaget är att gransångaren nu kommer 10,2 dagar tidigare jämfört med för 35 år sedan.