2002 förlorat år för flyget
NORRKÖPINGEfter händelserna i New York är flygets närmaste framtid osäker.- Vi vet att i höst minskar flygtrafiken och att 2002 antagligen är ett förlorat år, säger Luftfartsverkets generaldirektör Lars Rekke.
Luftfartsverket nye generaldirektör Lars Rekke tror att flygtrafiken minskar i höst och att tillväxten uteblir nästa år. FOTO: JANNE FORSBY
Foto:
- Ovissa frågor är hur New York påverkar konjunkturen, menar Rekke. Vi befann oss i inledningen av en lågkonjunktur, förstärks denna av det som hänt? Vi kan få en nolltillväxt de närmaste åren. Det är påfrestande för ett affärsdrivande verk att inte göra en vinst.
Regeringens krav på Luftfartsverket är 25 procent soliditet och åtta procent avkastning på eget kapital.
<b>Investeringar</b>
Luftfartsverket har ett omfattande investeringsprogram de närmaste åren. I år investeras 3 miljarder kronor, det mesta i utbyggnader på Arlanda. Även de närmaste åren går det mesta till Arlandautbyggnaden.
- Vi kan tvingas bromsa in i investeringar, säger Rekke. Vi kanske måste låna pengar till investeringar. Bland annat kommer krav på ökad säkerhet på flygplatserna. En del verksamhet kanske måste överlåtas till andra, exempelvis butiker, hotell och parkeringar. Vi fortsätter driva det som behövs för flygverksamheten som terminaler samt start- och landningsbanor. Även om vi har en stabil ekonomi i botten måste vi minska våra kostnader och öka inkomsterna.
Tillväxten inom flyget i Sverige var till augusti 3 procent, ungefär 1 procent mindre än beräknat
- Tendensen är att de stora flygplatserna, Arlanda, Landvetter och Sturup ökar, säger flygmarknadsdirektör Dan Lundvall. De mindre flygplatserna har generellt sett sämre utveckling. Sverige har blivit storstadsfixerat. SJ ser för övrigt samma utveckling.
Den närmaste utvecklingen är svårare att förutse. Lundvall är dock säker på att flyget återkommer som tillväxtområde. Hur länge det dröjer är omöjligt att sia om dag. Bland annat påverkar eventuella hämndeaktioner från USA den civila flygtrafiken.
<b>Konkurser</b>
Flera flygbolag har det besvärligt. Vissa bolag redovisar kraftiga förluster. I USA hotas flera bolag av konkurs. Även i Europa kan konkurser bli verklighet. Några bolag med dålig ekonomi är Sabena, Swiss Air och Braathen i Norge.
- Bolag med stabil ekonomi klarar sig och kan invänta en vändning i konjunkturen, menar Lundvall.
Närmaste jämförelse som kan ske är med Gulfkriget i början av 90-talet. Kriget kom i slutet av en högkonjunktur och tecken på en begynnande lågkonjunktur.
- Konjunkturmässigt är vi i samma läge, menar Lundvall. Vid Gulfkrisen rekommenderade företagen sina anställda att inte resa. Privatpersoner hade inte råd med charterresor. Hårdast drabbades faktiskt inrikesflyget som återhämtade sig först i slutet av 90-talet och ännu inte nått upp till samma trafikmängd som 1990.
Så jobbar vi med nyheter