18-åring spelade bort 30 000 kronor - om dagen

NORRKÖPING
Drygt 30 000 kronor. Så mycket spelade en 18-åring bort. Varje dag.
En man spelade bort sex miljoner.
Spelmissbruket ökar i Sverige.
- Anhöriga till spelberoende mår sämre än anhöriga till andra missbrukare, säger Birgitta Johansson, familjeterapeut på Kolmårdens Behandlingshem.

– Anhöriga till spelmissbrukare känner rädsla, ilska, besvikelse och maktlöshet, berättar familjeterapeuten Birgitta Johansson. De måste lära sig att sätta gränser och säga nej.
FOTO: ROBERT SVENSSON

– Anhöriga till spelmissbrukare känner rädsla, ilska, besvikelse och maktlöshet, berättar familjeterapeuten Birgitta Johansson. De måste lära sig att sätta gränser och säga nej. FOTO: ROBERT SVENSSON

Foto:

Norrköping2002-09-13 00:00
I Sverige spelar vi för 32 miljarder om året.
- Större delen av svenska folket kan spela kontrollerat, säger Birgitta Johansson. Och det är ett nöje de ska få fortsätta med. Men sedan finns det några som fastnar i ett missbruk.
Spelmissbruk är svårare att upptäcka än till exempel alkohol- och drogmissbruk.
- Det finns inga tomma flaskor eller tomma tablettburkar, säger Birgitta Johansson. Och det finns ingen stirrande blick eller raglande gång. Inte luktar det något heller.
När missbruket väl kommer fram har det ofta pågått länge.
- Spelmissbrukare är världsmästare på att manipulera. Och hur mycket de än har att göra på jobbet hinner de ändå hem på lunchen och passa brevbäraren, så de kan ta hand om obehagliga brev.
Inte sällan har spelmissbrukarna spelat bort allt de äger och har.
- Hade de kunnat satsa sig själva, då hade de gjort det, säger Roger Thörn som är föreståndare för Kolmårdens Behandlingshem.

<b>Hot vanligt</b>
Spelmissbrukaren har ofta lånat pengar av släkt, vänner och arbetskamrater. Och av lånehajar, som sedan kommer med hot, i stil med "jag vet vilket dagis din son går på", när de inte får tillbaka sina pengar.
- Man räknar med att det finns ungefär 150 000 svenskar som har spelproblem, säger Birgitta Johansson. Och de har familj. Det är många som påverkas av att några spelar för mycket.
Ofta är det en anhörig till spelmissbrukaren som tar kontakt med Kolmårdens Behandlingshem.

<b>Ändrat beteende</b>
- Många ringer samma dag de upptäckt att de är utblottade, berättar Birgitta Johansson. Det är alltså ekonomiska problem som får dem att ringa. Och det är ju också lättare att ta på. Något konkret att fokusera på.
Långt innan de ringer har de anhöriga märkt att den som har spelproblem har blivit förändrad.
- Rastlöshet, irritation, svikna löften, pengar som försvinner, lögner. När det är en man som är spelmissbrukare, vilket det oftast är, tror frun i början att mannen hittat en annan och är otrogen.
Så småningom kommer kravbreven. Och till slut rasar hela korthuset av lögner.
På Kolmårdens Behandlingshem får spelmissbrukarna hjälp. Om de själva vill.
- Det är viktigt att de är motiverade, säger Birgitta Johansson. Annars tar vi inte emot dem. Några har helt enkelt inte spelat färdigt. Jag brukar säga att man måste nå sin personliga botten för att verkligen vilja sluta.
Behandlingen på Kolmårdens Behandlingshem varar i fyra månader.
- Vi kör enligt Minnesotamodellen och där är familjebehandling ett viktigt inslag. Spelmissbrukaren konfronteras med de anhöriga och får bara sitta tyst och ta in det de säger. Spänningen i rummet brukar vara enorm.
De anhöriga får också träffas och prata med varandra.
- Det upplevs som väldigt positivt av de anhöriga att få dela sina upplevelser med andra anhöriga. De tror de är ensamma om att leva i kaos. Hos oss får de lära sig sätta gränser och säga nej. Börja ställa krav. Ofta ser inte familjen att den också dragits in i det här sjuka.

<b>Dålig kunskap</b>
Kunskapen om spelmissbruk är dålig i Sverige. Varken spelmissbrukarna eller de anhöriga får den hjälp de skulle behöva. Det anser både Roger Thörn och Birgitta Johansson. Därför anordnade de på torsdagen ett seminarium om spelmissbruk för personal från socialtjänsten, försäkringskassan, arbetsförmedlingen och frivården.
- När spelmissbrukare söker hjälp vänder de sig först till socialen, eftersom de har ekonomiska problem, säger Birgitta Johansson. Där mötes de ofta av någon som inte vet vad spelmissbruk är.
Spelmissbrukaren, liksom alla missbrukare, mår ofta dåligt psykiskt.

<b>Ständig press</b>
- De lever under ständig press, har huvudvärk, ont i magen och kroppen. Panikångest och tappad livsglädje är typiska symptom. Självmordstankar är vanligt. Jag har har haft ytterst få klienter som inte haft tankar på att ta livet av sig. Om inte annat så för att lösa de ekonomiska problemen för de anhöriga.
Birgitta Johansson berättar om en klient som mått så dåligt psykiskt att han skickats till psykkliniken.
- Där fick han höra "du ser ut att vara en stark och duglig karl. Betala dina skulder bara så blir nog allting bra".
Det pratas om alkoholens och drogernas skadeverkningar, men spelbolagen gör glatt reklam i både tidningar och på TV.
- Och när vi åker Finlandsbåten går vi inte gärna med tioåringen till baren och köper en öl till honom. Men vi ger honom utan att tveka 20 kronor till spelautomaten.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om