100 år idag: Kommunal
I dag lördag firar Kommunal sin hundraåriga tillvaro. Det var nämligen den 23 januari 1910, som beslutet att bilda Svenska Kommunalarbetareförbundet fattades. Ett viktigt förspel till detta fackliga genombrott var en konferens i Norrköping.
År 1969, kommunalare i färd med ledningsarbeten på Hospitalsgatan.
Foto: Fotograf saknas!
Under 1800-talet fanns det just inga kommunalarbetare. Norrköpings stad hade överhuvud taget mycket få anställda.Men vartefter växte kommunala åtaganden fram. Det behövdes arbetare till den modernitet, som vattenledningsnäten var. Brandkår och spårväg inrättades. På så vis tillkom de första grupperna heltidsanställda arbetare hos kommunen.Först att organisera sig fackligt var några stenstötare vid gatuförvaltningen, som år 1902 anslöt sig till Grov- och Fabriksarbetareförbundets avd 54. Något särskilt förbund för de kommunalanställda fanns då inte. Men idéerna låg i tiden, och på Norrköpings Föreningsarkiv förvaras ett litet häfte med titeln "Protokoll över förhandlingarna vid Sverges första Kommunalarbetarekonferens, hållen i Norrköping den 7-8 juni 1908". Sekreterare var där en göteborgare med det klingande namnet Engelbrekt Andersson.En hederssak
Rätt att delta hade fackligt organiserade kommunalarbetare, och 18 svenska städer var representerade. Frågor om gemensamma avtal och om agitation behandlades. Som "en hederssak" beskrevs "att med alla medel kämpa för en fri förenings- och oinskränkt strejkrätt för alla arbetare vid offentliga arbeten".Att bilda ett renodlat kommunalarbetareförbund avvisades däremot, det fick utredas vidare. På LO-kongressen i november 1909 kom frågan emellertid upp igen, denna gång i en motion. Landssekretariatet avrådde, men motionen röstades igenom.Redan den 23 januari 1910 samlades sedan 23 ombud i Folkets hus i Stockholm och beslöt att bilda Svenska Kommunalarbetareförbundet. Detta trädde i funktion den 1 mars, och med från början fanns då avdelning 12 i Norrköping.Där organiserades gasverksarbetarna, som var många både på själva gasverket och ute på stan. Alltjämt tändes stadens lyktor av de s k lyktgubbarna, som likt sagofigurer dök upp i stadens skymning.Redan samma år deltog avd 12 i 1 maj-demonstrationen. Någon egen fana hade man dock inte råd med förrän år 1920.Låg långt efter
Under de första åren, med de svåra världskrigsåren 1914-18, lyckades avdelningen inte ens få till några förhandlingar med borgerligt styrda Norrköpings stad. I protokoll klagas över drätselkammarens omedgörlighet - men även över de egna medlemmarnas liknöjdhet. På ett styrelsemöte i juli 1915 beslöts att uppmana förbundsstyrelsen (själv kände man sig alltså inte stark nog) att tillskrivna stadens myndigheter om, hur långt efter andra svenska städer som Norrköpings kommunalarbetare låg lönemässigt. Första lilla framgången tycks ha kommit i slutet av 1915. Då fick man igenom ett visst dyrtidstillägg.1922 genomfördes den första strejken, under två och en halv vecka i augusti. Bakgrunden var, att staden i denna nya kristid ville sänka lönerna. Genom strejken kunde minskningen reduceras något.Yrkesgrupper
En utförlig historik över avdelning 12 gavs ut till 50-årsjubiléet år 1960, och i något utvidgad form till 60-årsjubiléet. Tyvärr får man inte veta så mycket om vilka yrkesgrupper som kom att ingå i avdelningen. Men det tycks som att den vartefter utökades med bl a byggkontorets anställda, hallbiträdena i slakthuset och kyrkogårdsarbetarna. I en annan avdelning organiserades bl a stensättarna, och i ytterligare en annan parkarbetarna. År 1919 gick dessa ihop med avdelning 12 i en samorganisation.Ordförande var där, i två perioder under åren 1919-1936, den stridbare John Eriksson. Han framstår som en av de främsta profilerna genom tiderna för Kommunal i Norrköping.John Eriksson var född på Saltängen år 1899 och kommunalare blev han, när han anställdes vid Affärsverken. I början av 20-talet var han inte bara samorganisationens ordförande utan också stadens ledande kommunist, som ofta sjöng ut från stadsfullmäktiges talarstol.Han skulle ledsna på kommunisterna och gå över till socialdemokraterna. Men sitt fackliga arbete tröttnade John Eriksson aldrig på, och han var också drivande inom Hyresgästföreningen, HSB m fl.Ett klagomål
Ett av de vanligaste tvisteämnen, som avdelning 12 genom åren drivit, har gällt personalrummen. Mest drastiskt därvidlag var väl kyrkogårdsarbetarnas klagomål år 1930 på, att de fick äta sin medhavda mat i samma rum som liken förvarades. Detta var då några axplock ur denna fackliga historia. En kommande artikel ska handla om de senaste årtiondena, och om våra dagars kvinnodominerade Kommunal.
Så jobbar vi med nyheter