. . . och Eva tömde Pinterhyllan
Näe! Det var det första vi hörde (och sa) på biblioteket kl. 13 igår. Pinter? Honom läser man ju inte. Det är ju bara pjäser. Och så luktar det 70-tal. Trodde vi.
Jaha, Pinter... det var ju ingen som hade gissat, säger bibliotekarie Kristina Nordell med behärskad förtjusning.
Foto:
En tunn antologi finns på svenska med en enaktare av årets litteraturpristagare.
Ingen kan säga att Svenska Akademien flirtar med bokhandlarna. Eller med någon annan heller. Något svenskt förlag har han inte.
På Östgötateatern är chefen Johan Celander desto mer entusiastisk.
- Jättekul! Det hade jag aldrig gissat. Han är ju en av de stora och jag tycker det är roligt att dramatiken behandlas som litteratur och inte glöms bort. Det första jag tänker på är närhet, täthet, som Beckett egentligen, med väldig svärta. Man kan säga att Pinter gräver djupt i den mänskliga psyket, kanske framför allt det manliga.
Någon pjäs av Pinter har inte satts upp på Östgötateatern under Johan Celanders tid, men nästan varje år har någon Pinter-pjäs satts upp någonstans i Sverige, också på tv. På dåvarande Stadsteatern Norrköping Linköping, spelades säsongen 71-72, Gamla tider (Old Times). Premiären var i Linköping februari -72, sen till Norrköping 2 mars. Gunhild Qvarsebo, Ebon Sorin och Roland Wilén spelade och Hans Elfvin regisserade.
- Nu kan vi inte lägga in någon Pinterpjäs inom den närmaste tiden heller, vi fungerar ju inte så, men han är alltid intressant. Till att börja med bjuder vi ju ändå ett textprogram på vår traditionella nobelsoppa, i år 8 december.
Spelbolaget Ladbrokes var den enda som hade Harold Pinter på sin slutlista. Där var oddset igår 21 gånger pengarna vilket innebär att bolaget förlorar över 50 000 kronor. "En lätt börda att bära" säger Douglas Roos, Ladbrokes VD i Norden.
Så jobbar vi med nyheter