Ingegerd Rahm i Skärblacka har under sina 25 år som distriktsläkare bland annat varit ansvarig läkare på Hallegården
Samhällsbyggnadskontoret gjorde i september 2021 en omfattande statusbesiktning inför en eventuell renovering av Hallegården från 1968. När det gäller elinstallationerna såg de att mycket hade bytts ut under 90-talet. Rör och ventilation var delvis utbytt, delvis original från sextiotalet, och bedömdes liksom elen vara i fungerande skick men med en återstående livslängd på ungefär fem år.
– Det stora problemet är huset, själva skalet. Konstruktionen har stora brister och har därför nått sin tekniska livslängd utifrån hur det byggdes en gång i tiden, säger Per Kempe, avdelningschef på Samhällsbyggnadskontoret.
Han beskriver fuktinträngning i källarens väggar såväl som platta samt fasaden som är bristfälligt tilläggsisolerad.
– Med den teknik man hade gjorde man rätt då, vilket innebär stora brister nu. Åtgärderna skulle bli omfattande, dyra, och ändå inte resultera i en byggnad som håller de tekniska krav som gäller idag, säger Per Kempe.
Hallegården i Skärblacka är byggd 1968 när andra byggregler gällde.
Vid besiktningen gjordes ett överslag på hur mycket en renovering skulle kosta.
– Vi konstaterade snabbt att det skulle kosta i paritet med att bygga ett nytt äldreboende.
För ett otränat öga är det svårt att se bristerna, menar Per Kempe, mer än att huset ger ett slitet intryck och att utsidan saknar målarfärg.
– Vi behöver fastigheter med lågt underhållsbehov, låga energikostnader, och där vi kan garantera att de som bor i husen mår bra, säger han.
Ingegerd Rahm i Skärblacka är ändå inte helt övertygad om att Hallegården är bortom räddning. Hon har under sina 25 år som distriktsläkare bland annat varit ansvarig läkare på Hallegården och rört sig mycket i byggnaden. Hon är dessutom väldigt intresserad av byggnadsvård och har ett gammalt hus i Skärblacka.
– För mig faller argumenten platt. Klart att man måste kunna fuktsäkra en grund. Och att tilläggsisolera en fasad går fint. Dessa åtgärder kan inte kosta lika mycket som ett nytt hus, säger Ingegerd Rahm.
Hon betonar att hon inte är någon expert på byggteknik, men att fukt i grunden på ett gammalt hus varken är ovanligt eller värt att avfärda ett hus för.
Ingegerd Rahm menar att modernt byggande ofta leder till att gamla byggnader rivs i onödan.
– Om man river förstör man dels gammal kultur och kännedom om huset och det innebär också förstörelse av naturen ur klimatsynpunkt om man inte återanvänder materialet på något annat fruktbart sätt.
Ingegerd Rahm menar att om det kostar lika mycket att renovera som att bygga nytt är valet lätt.
– Renovera då, man sparar ju material. Jag tror att kommunen är fångade i systemet av att bygga nytt. Det är lite för enkelt att bara riva. Jag skulle vilja se kalkylen som säger att det är för dyrt att renovera.
Hon menar att de som representerar modernt byggande ofta har ambitioner att bygga nytt.
– Förfallet beror ju på att kommunen har valt inte att underhålla huset. Vi lever i en klimatkris, vi måste tänka lite längre, säger Ingegerd Rahm.
Det här stämmer inte, enligt Per Kempe:
– Vi river hus endast i undantagsfall och när det finns så stora brister att det inte är ekonomiskt eller tekniskt försvarbart att reinvestera i lokalerna, Hallegården är tyvärr ett sådant hus.
På ett möte i Missionskyrkan i början av juni efterfrågade flera Skärblackabor en träff med representanter från Samhällsbyggnadskontoret men något sådant har ännu inte planerats.
Många Skärblackabor ifrågasatte att Hallegården är bortom räddning, när de fick möta de lokala politikerna.
Vi river hus endast i undantagsfall och när det finns så stora brister att det inte är ekonomiskt eller tekniskt försvarbart att reinvestera i lokalerna, säger Per Kempe, avdelningschef på Samhällsbyggnadskontoret.