I utredningen, som gjordes av tre från förvaltningen tillsammans med tre rektorer, var det förhållandena år 2010 som studerades.
- Där visades, hur mycket som fattades för att kunna ge eleverna vad de behövde. Som jag förstått matematiken saknades det då något mellan 20 och 30 miljoner till en bra grundverksamhet, säger Patrik Andersson.
Resultaten fördes inte ut, inte ens till grundskoleenheterna.
Gick inte vidare- Utredningen visade ju, att enheterna hade alldeles för lite pengar. Men pengarna som behövts hade ju utbildningskontoret helt enkelt inte. Då valde man tydligen att inte gå vidare med resultaten.
Patrik Andersson tror att det, med samma beräkningsgrunder, nu fattas 100 miljoner eller mer för att Norrköpings grundskolor ska kunna ha en tillräckligt god verksamhet.
- I år verkar det fattas 50 miljoner till för grundskolorna. Sedan har det också varit besparingar däremellan. Så nu hamnar man säkert på 100 miljoner för lite.
Går för fortHan kritiserar, att skolnedläggningarna nu hanteras i så rasande fart. "Det känns tyvärr som panikåtgärder". Besparingar är visserligen av allt att döma ofrånkomliga. Men vad som nu behövs, och dessvärre saknas, det är ett helhetsgrepp över Norrköpings grundskolor.
- Det här är ett arbete, som måste få ta sin tid och förankras ute i verksamheterna.
- Men när skolorna nu tvingas lägga sig på absolut lägsta nivå, då faller alla vackra ord om satsningar på skolan och Norrköping som utbildningsstad.
Säger Patrik Andersson (M) - med klar adress till det rödgröna styret i Rådhuset.
De senaste siffrorna visar ju också, att det i hela landet bara finns tio kommuner som satsar mindre på sina grundskolor än vad Norrköpings kommun gör.
