Trots allt trivs han alltjämt med sitt jobb. Men han oroar sig över vart det är på väg för lärarkåren, och därmed också eleverna.
Lärare har blivit ett yrke, som många nu söker sig ifrån men alltför få söker sig till. Många blir sjuka, en del bränner ut sig.
Sådana problem har inte Jörgen Svensson, 60; lärare sedan 1975 och på Tamburinen alltsedan starten 1982 - utom under ett årtionde, när han jobbade fackligt heltid för Lärarförbundet.
- För mig har det sista året varit så bra! Jag har haft en jättehärlig klass med intresserade elever, som velat lära sig saker.
Allt mer arbete
- Men arbetsuppgifterna för oss lärare har ökat något alldeles fruktansvärt. Om jag, som så många andra, också haft en massa barn som mått dåligt, då vet jag faktiskt inte hur jag skulle ha överlevt, säger Jörgen.
Det som förr benämndes kvartssamtal är numera timslånga - och ännu längre när, inte ovanligt, tolk behövs.
På senare år har det minskats på både personal och andra resurser i Norrköpings grundskolor. Men än mer har pressen på lärarna ökat på grund av pappersarbetet, som det blivit bara mer av.
Numera är det så mycket, så mycket som ska dokumenteras. En del må vara gott och väl. Men problemet är, att det inte finns tid till det.
Många fler omdömen
Som det här med den nya läroplanen, där de sammansatta ämnena NO (natur) och SO (samhälle) nu delats upp i fyra traditionella ämnen - för NO:s del fysik, kemi, biologi och teknik.
Så långt allt gott och väl. Men i stället för de tidigare två skriftliga omdömena per elev i sexan, ska nu alltså åtta olika omdömen avges, utifrån flera angivna perspektiv.
- Det kan bli upp till fem-sex sidor löpande text. Nyanserna är viktiga, läraren måste ju kunna stå för vartenda ord. Det här är en ny grej. Men inget har lyfts bort från oss, utan man har bara lagt till det här.
Växt till att bli högst omfattande har också lärarens "lokala pedagogiska planering", utifrån i läroplanen specificerade krav.
- Här kan jag ifrågasätta och undra, vem detta ska vara till för? Jag höll i alla fall fanan högt, så länge det gick. Men i januari gick det inte längre, säger Jörgen.
Kan bli inspektion
All denna utförliga, skriftliga planeringsdokumentation ska in till rektor. Men den väl enda instans, som kan tänkas titta på den är Skolverket, om de nu skulle göra inspektion. Då kommer de att vilja se planeringsdokumenten. Och om skolan inte har några att visa upp, då blir det kritik.
Också åtgärdsprogram för elever, som behöver särskilt stöd eller kanske fått tid hos psykiatrin, ska numera utförligt dokumenteras.
- I en del klasser kan man ha många sådana dokument på gång, som sedan då också ska utvärderas.
- Vi har 35 timmars arbetsvecka plus tio och en halv förtroendetimme. Då ska vi hinna med allt, som ligger utanför undervisningen. Men idag tar enbart planeringen hela förtroendetiden.
- Det är en vanlig erfarenhet för dagens lärare, att de tio timmarna inte räcker till för att klara det dagliga. För de flesta är söndagen också arbetsdag. Men vad vi borde ju ha är ju ett system, där arbetet ryms inom den ordinarie tiden.
Blivit färre
Politiker kan medge att lärartätheten minskat på senare år, fast bara marginellt. Men läget är nog värre än så, att döma av erfarenheterna från lärarna på fältet.
Jörgens klass började fyran med 40 elever, som då delades upp i två grupper med en huvudlärare för varje. Då hade man en också halv lärartjänst till, som emellertid har tagits bort. Till det här läsåret har man dessutom gått miste om funktioner i form av en speciallärare och en lärare i svenska2.
- Sedan är det idag jättesvårt att få tag i vikarier. När någon lärare är sjuk kan andras planeringstid försvinna, eftersom de då måste gå in i stället.
Skärpta kunskapskrav
Och som om det inte räckte med detta, så har kunskapskraven nu skärpts i den nya läroplanen.
- Det har blivit mycket råplugg igen. Samtidigt ska eleverna fortfarande lära sig förstå sammanhang, och att göra egna analyser. Men barn, som bara varit här i tre, fyra eller fem år behöver ju mycket mer tid till att få diskutera sådant här.
Det har alltså blivit tuffare för eleverna också?
- Ja, om det har! När någon varit sjuk en vecka, är det svårt att hitta vägar att ta igen det.
- För många barn tar det ju längre tid att lära sig. Men det är en tid, som inte finns i skolan idag, säger Jörgen Svensson.