Tolkar spionerar på flyktingar
Tolkar som används av de svenska myndigheterna kan fungera som flyktingspioner. Det betyder att människor som flytt till Sverige på grund av förtryck kan mötas av en tolk som är angivare åt hemlandet.
Ingvar Belkert, säkerhetsansvarig på Migrationsverket, berättar att han stött på fall där tolkar använts som spioner på invandrare under hela den tid han arbetat med säkerhetsfrågor på verket. FOTO: JANNE FORSBY
Foto:
Migrationsverket känner till problemet med att tolkar fungerar som spioner.
- Jag har i varje fall av och till träffat på det under hela den tid jag har arbetat med säkerhetsfrågor, säger Ingvar Belkert, säkerhetsansvarig vid Migrationsverket.
Saddams folk
Flyktingar från länder som Afghanistan, Eritrea, Irak, Iran, Latinamerika och Östeuropa har bekräftat att flyktingspionage förekommer.
- Att Saddam Hussein hade folk här i Sverige vet vi, och det är väl rimligt att anta att tolkarna kan ha utsatts av påtryckningar från dem, säger Ingvar Belkert.
Misstanke om spionage kommer oftast till Migrationsverkets kännedom via anonyma brev och telefonsamtal. Men i vilken omfattning flyktingspionaget förekommit vågar inte Ingvar
Belkert uppskatta.
- Det blir bara rena gissningar. Jag kan inte ge några siffror och graden av misstanke är förstås olika, ibland handlar det bara om subtila signaler.
Rådet han ger till de tolkar som drabbas av påtryckningar från någon regim är att tala med sin uppdragsgivare om det och vända sig till polisen.
Enligt Ingvar Belkert är det polisens ansvar att göra något åt problemet.
- Det ligger på polisens bord att utreda brott. Om vi upptäcker att saker inte står rätt till kontaktar vi polisen. Det ligger i sakens natur att man inte får mycket återkoppling från säkerhetspolisen, men jag uppfattar det som de tar det här på synnerligen allvar.
Vad Migrationsverket kan göra är att personalen kan öka medvetenheten om riskerna och problemet med flyktingspionage.
- Vi måste ha så bra kontroll som möjligt på tolkarna och vara observanta, men några register får vi inte upprätta för det ändamålet, säger han.
Kan det ordnas säkerhetsutbildning för tolkarna?
- Jag kan inte lova något sådant idag, men visst får man sådana funderingar.
Vad görs om en asylsökande är misstänksam mot en tolk?
- Om en person inte har förtroende för en viss tolk måste vi självklart hitta en annan tolk.
Migrationsverkets behov av tolkar har ökat med de senaste årens inströmning och nyligen skärpte myndighetens tolkpolicy. Numera ska verket i högre grad använda auktoriserade tolkar.
- Vare sig det handlar om säkerhet eller språk, är det viktigt att hålla så bra kvalité som möjligt. Det är alltid en fördel med auktoriserad tolk, det är en kvalitetsgaranti och det är utbildade människor som troligen är mer medvetna om riskerna.
Massarresteringar
Även advokat Mikael Lindén, som arbetat med många asylärenden, har stött på ärenden där tolkar agerat angivare.
Han berättar för Eko-redaktionen om ett fall med två bröder där uppgifter ur ett sekretessbelagt förhör hamnade hos hemlandets regim. I förhöret nämndes bland annat namn och namnet på en by som använts som flyktväg.
- Det här ledde till att endast ett par dagar efter att uppgifterna lämnades så skedde ett stort tillslag av regimens säkerhetspolis i den här byn med massarresteringar, säger Mikael Lindén.
Så jobbar vi med nyheter