I den M-KD-budget för 2019 som antogs i riksdagen den 12 december nära nog halverades anslagen för skyddet av och åtgärder för värdefull natur jämfört med 2018. När nu årets fördelning av anslagen från Naturvårdsverket är klar står det klart vilka konsekvenser detta får för naturvårdsarbetet i Östergötland: Länsstyrelsen Östergötland får hälften så mycket pengar för naturreservatsskötsel enligt ett pressmeddelande.
– Nu behöver vi prioritera bort viss skötsel för naturvård och besöksanordningar i naturreservaten. Som vanligt så här års har vi upprättat en lista på åtgärder att genomföra i under året. Vi får prioritera bland de drygt 400 punkterna på listan, kommenterar Ulrica Swärd, funktionschef för naturskötsel på Länsstyrelsen Östergötland.
Även arbetet med att bilda nya naturreservat blir lidande med en kraftigt minskad budgetram för detta arbete.
– I Östergötland står ett 20-tal markägare i kö för att bilda naturreservat. Vi har flera skogsområden där vi kommit överens om ersättning, men där markägarna kommer att få stå på väntelista för att få ersättningen, säger Mikael Norén, naturvårdsdirektör på Länsstyrelsen Östergötland i pressmeddelandet.
En konsekvens av detta är att den så kallade våtmarkssatsningen som drogs igång 2018, läggs ner.
– Vi kunde ge anslag till 22 projekt i juni och november 2018 som då fick 75 procent av sina bidrag, de är treåriga så de som nu pågår kommer att kunna fortsätta. Men som det ser ut nu kan vi inte bevilja några nya alls och det känns extremt tråkigt för oss, säger Ellen Hultman, våtmarkssamordnare på Länsstyrelsen Östergötland till Folkbladet, men tillägger att man får se hur vårbudgeten kommer att se ut eftersom Sverige nu fått en regering.
– Vi vet att det inte kommer att bli på samma nivå som 2018 men det kan åtminstone bli lite bättre.
I just våtmarksarbetet ligger Länsstyrelsen Östergötland ganska bra till trots allt.
– Det är inte alla länsstyrelser som fått igång de här våtmarksprojekten. Vi arbetade hårt för att starta upp många projekt under förra året, det var prioriteringen vi gjorde med de stora anslag vi fått. Kommunerna gjorde också ett stort jobb med arbetet att hinna färdigställa projektansökningarna under relativt kort tid så det är vi glada över idag, säger Ellen Hultman.
Hon betonar vikten av att arbeta strategiskt långsiktigt med våtmarksfrågan
– Förra årets torra sommar och de låga grundvattennivåerna visar hur viktigt det är och dessutom betyder det ju mycket för djur- och växtlivet. En annan sak många inte tänker på är att områden som dikats ut har väldigt stor klimatpåverkan. Enligt beräkningar kommer 20 procent av de koldioxidutsläpp som Sverige släpper ut från utdikad och torrlagd mark, berättar Ellen Hultman.
– Att återställa torrmark till våtmark skulle innebära stora vinster inom många områden så jag hoppas verkligen att det vänder.
011-200 472