Efter den tragiska händelsen 2011 då en åttaårig flicka omkom efter att en gravsten vält över henne började en översyn av kyrkogårdar över hela landet. Förra året genomfördes undersökningar vid Drothem och Skönberga kyrka och i år har granskningen fortsatt i St Laurentii, Mogata och Börrum. Mest alarmerande är resultatet i Mogata, där 200 av de cirka 380 stående gravarna måste åtgärdas.
– Det är väldigt tråkigt att så många står så dåligt och att inget gjorts tidigare. En del har inte ens dubb mellan sockeln och stenen, vilket gör att den kan vippa väldigt lätt, säger Fredrik Jonsson.
– Vi gör tester och när vi upptäcker att den står ostadigt är vi skyldiga att säkra upp den tillfälligt.
Alla gravrättsinnehavare till de ostadiga stenarna har nu fått ett brev där de ombeds att åtgärda felet. De har att välja på att ta bort graven, låta en firma stabilisera den eller göra arbetet själv. Att låta en firma göra det kostar mellan 1 500 och 3 500 kronor. Större stenar får en ännu högre kostnad. Många som hört av sig till kyrkan är arga och upprörda och tycker att kyrkan ska stå för kostnaden. Men det går inte, förklarar Fredrik Jonsson.
– Det får inte vi enligt begravningslagen. Den enskilda gravplatsen ägs av en gravsrättsinnehavare och det är som att man äger ett hus med tomt, vi får inte bekosta något av det.
Många hotar också med att lämna Svenska kyrka på grund av det här, vilket Fredrik Jonsson tycker är ledsamt. Han har flera gånger fått förklara att Svenska kyrkan och begravningsverksamheten är två skilda saker.
– Svenska kyrkan är huvudman för begravningsverksamheten men den finansieras inte av den kyrkoavgift man betalar som medlem i Svenska kyrkan, utan alla som vistas i Sverige är skyldiga att betala en begravningsavgift.
Den avgiften betalas via skattsedeln, och man tjänar därför inget på att gå ur kyrkan i protest, menar han.
Att just Mogatas kyrkogård är så illa där an beror troligen på att den ligger på en sandås, men en bidragande orsak kan vara att den har väldigt många gamla gravstenar. En del av dem kanske inte ens har en gravrättsinnehavare som bor i närheten eller som är i livet. I dessa fall börjar ett stort utredningsarbete som kan ta lång tid.
– Hittar vi ingen är vi skyldiga att sätta upp en skylt att vi söker kontakt med gravrättsinnehavaren. Får vi ingen kontakt efter tre år har vi rätt att återta graven och plocka bort stenen.