Missnöjet säger en del

IFK Norrköping hämtar upp underlägeborta mot Djurgården men Janne Andersson efterlyser mer. Det säger en del om var vi har laget för tillfället.

5 juni 2015 12:46

18 000 på Tele2 och en öronbedövande ljudkuliss. En perfekt försommarkväll.

Två formstarka lag.

Allsvenskans två hetaste anfallare i Nyasha Mushekwi och Emir Kujovic.

Det var dukat för ett laddat och underhållande topp­möte men det tände egentligen bara till två gånger.

När Sam Johnson dunkade Djurgården i ledning med sin eleganta volley och när Nikola Tkalcic påpassligt placerade in kvitteringen i Kenneth Höies borta hörn.

Resten? Lågt tempo. Svagt passningsspel och händelsefattigt.

Kanske berodde det på att ett tufft allsvenskt spelschema lämnat spår i spelarnas kroppar och knoppar.

Kanske för att det var två lag som hade stor respekt för varandras kunnande och form och tog ut varandra.

Men den största förklaringen till matchbilden är att det är två lagmaskiner som vägrar att förlora.

1–1 och ett kryss ­kändes hur som helst talande för matchen och rättvist.

Janne Andersson saknade spring i benen och rörelsen i sitt lag och var korrekt ute i sin analys.

IFK fick inte ut något av sitt tålmodiga boll­rullande.

Men trots det räckte insatsen till en tung pinne och en förlängd svit utan förlust.

Framför allt parkerar Kamraterna på samma poäng som Malmö FF och Elfsborg efter tolv spelade omgångar.

Vi tar det igen: samma poäng som Malmö FF och Elfsborg.

Om IFK-managern myste lite extra på presskonferensen efter att ha spelat åtta matcher utan att förlora?

Icke. I stället sa Andersson:

– Det krävs mer om vi ska fightas med de bästa lagen.

Där är vi nu. Där är IFK nu 2015.

När en pinne mot Djurgården inte värmer mer än att ”det är okej”. När kvällstidningarnas murvlar kastar de första frågorna till Janne Andersson för att ta reda på hur han förvandlat ett krislag till ett topplag.

En match, Falkenberg hemma, återstår innan sommar­uppehållet. Ingen vet vad som kommer att ske när transferfönstret slår upp.

Senast i raden av IFK-spelare att placeras någon annanstans är Christopher Telo som svarat för en enastående säsong.

Får IFK behålla det här laget de har nu, och kanske till och med välkomna tillbaka Alhaji Kamara, kan de absolut vara med och stöka bland de stora elefanterna säsongen ut.

Rör det på sig och det blir omsättning i truppen kan vi inte ha samma förväntningar, men med den här poängskörden ska det inte behövas tittas nedåt i tabellen i alla fall.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
David Iwung