Det var i oktober som FN:s klimatpanel IPCC släppte sin rapport där ledande forskare slår fast att man måste öka takten på åtgärder för att få ner koldioxidutsläppen om man vill nå målet att begränsa den globala temperaturökningen till 1,5 grader. Blir höjningen av temperaturen ännu högre varnar IPCC för ännu större konsekvenser som exempelvis förlust av hela ekosystem.
Nu har Nyhetsbyrån Siren sammanställt data från Kolada gällande utsläppssiffrorna av växthusgaser i Sveriges kommuner från 2015 och 2016. Dessa visar att utsläppen minskar i en majoritet av landets kommuner men inte i den takt som skulle krävas för att nå de uppställda målen i Sverige: att uppnå nettonollutsläpp av växthusgaser allra senast till år 2045, alltså om 26 år.
– För att nå dit måste Sveriges utsläpp minska med fem till åtta procent om året, säger Pelle Boberg, handläggare på Naturvårdsverket, till Nyhetsbyrån Siren.
– Naturvårdsverkets preliminära data för 2017 på nationell nivå visar också på en svag minskning. Det är bra att det minskar, men det måste gå rejält snabbare.
När det gäller den östra länsdelen i Östergötland har Valdemarsvik högst utsläppsnivå enligt de här siffrorna: för 2016 ligger den på 8,39 ton CO2-ekvivalent (se faktaruta) per invånare vilket är en sänkning med två procent sedan 2015. Norrköping har en något lägre nivå, här ligger siffran på 4,84 ton per invånare för 2016 och även här är minskningen på två procent sedan året innan. Störst sänkning står Söderköping för: här har man gått från 5,52 ton år 2015 ner till 5,35 för 2016 vilket innebär en minskning med 3 procent.
Att sänka utsläppen kan vara en utmaning för kommuner men också vara positivt för den lokala utvecklingen.
– Kommuner som gått i bräschen inom sina olika styrkeområden i klimatarbetet har kunnat inspirera andra och skapa ringar på vattnet utanför kommunens gränser, kommenterar Pelle Boberg.
De här kommunsiffrorna bygger på nationella värden som i datamodeller fördelats på kommunnivå efter olika faktorer och anger inte exakta uppgifter över utsläppen.
– Tittar man på de konsumtionsbaserade utsläppen, så ger det en annan bild. Från det perspektivet har utsläppen inte minskat, utan varit i stort sett oförändrade de senaste årtiondena i Sverige, och där ser vi också verkligen att det behöver hända saker, säger Pelle Boberg.