Det visar en färsk undersökning som Sifo gjort på uppdrag av miljöföretaget Ragn-Sells. Fler än nio av tio svenskar, 94 procent, vill att deras kommun ska prioritera återvunnet eller återbrukat material när de gör offentliga upphandlingar.
– Undersökningen visar tydligt att svenskarna vill att deras kommuner ska ta ett större ansvar för en hållbar utveckling. Östergötlands kommuner har möjlighet att prioritera varor som innehåller återvunnet material, och nu är det hög tid att göra det, säger Cecilia Zarbell, kommunikationschef på Ragn-Sells.
I Östergötland är det dock bara en kommun som ställer någon form av krav på återvunnet eller återbrukat material när de gör offentliga upphandlingar – Boxholm. Ingen av länets övriga kommuner uppger att deras riktlinjer för upphandling prioriterar varor producerade av återvunnet material framför andra varor. Något som upprör Cecilia Zarbell:
– I dag lever vi svenskar som om det fanns fyra jordklot att ta av. Stora inköpare som kommuner behöver ta sitt ansvar och välja varor som innehåller återvunnet material, i stället för att tära ännu mer på jordens resurser, säger hon.
Offentlig upphandling i Sverige motsvarar ungefär en sjättedel av bruttonationalprodukten, BNP. 2016 betalade upphandlande myndigheter ut 780 miljarder kronor till privata och offentliga företag och andra organisationer. Kommunernas utbetalningar uppgick till drygt 300 miljarder kronor, enligt Upphandlingsmyndighetens senaste sammanställning. Konsumtionen i Sverige kräver 60 ton naturresurser årligen för varje svensk. Bara en mycket liten del utgörs av återvunnet material.