På onsdagen hölls ett frukostseminarium i Stockholm arrangerat av Östersjöcentrum som behandlade frågan om hur Östersjön kommer att påverkas när klimatförändringarna tilltar. På plats fanns bland annat Helén Andersson, chef för oceanografiska forskningsenheten, SMHI, som började med att förklara hur man tar fram modeller för svenska förhållanden från FN:s mer övergripande klimatscenarier.
Dessa modeller, baserade på hur mycket medeltemperaturen ökar, innehåller i sig stor spridning men så mycket står klart att Östersjön kommer att påverkas. Den rådande prognosen tyder på en global temperaturökning på mellan tre och fem grader till år 2100.
– Vi är i en region som redan nu värms upp snabbare än på andra ställen och tittar vi på klimatmodellerna ser vi att den trenden består. Vårt område kommer att drabbas hårdare än många andra, framförallt uppe i norr, framhöll Helén Andersson som pekade på en tvågradig temperaturhöjning av Östersjöns medeltemperatur som trolig enligt modellerna.
Detta innebär naturligtvis mindre is i Östersjön vilket också har bäring på havsnivåhöjningen men också mer nederbörd vilket innebär mer avrinning av sötvatten in i Östersjön.
– Havet expanderar, den globala havsnivån höjs. Oavsett vilket scenarie vi väljer kommer vi att få en havshöjning, om det sedan blir 25 centimeter eller en meter beror på vilken väg mänskligheten tar, betonade Helén Andersson.
– Det här kommer även att drabba våra kuster även om vi har tur då våra norra regioner har landhöjning som kompenserar lite för det här. Det är de södra delarna som vi har problem med redan idag som främst drabbas med till exempel jorderosion och att låglänta delar hamnar under vatten.
En annan sak som påverkas är salthalten i Östersjön (som redan är jämförelsevis låg), även om osäkerheten här är lite större i modellerna.
– Östersjön är redan idag ett känsligt område. Det är lite jobbigt att vara växt eller djur där när man är i ett område precis mittemellan hav och sjö och det blir inte lättare i framtiden. Trenden är att det blir en minskning av salthalten och det kommer att få konsekvenser, konstaterade Helén Andersson.
Havslevande fiskar som till exempel torsken trängs då tillbaks medan sötvattenlevande som abborre och gädda ökar och kraftigast blir alltså effekten i norra delen. Även vid våra breddgrader sjunker salthalten men inte lika mycket. Exakt hur mycket beror alltså på vilken väg mänskligheten väljer.