Hon har tidigare suttit som expert i en statlig utredning om gatukostnader och har följt turerna kring Marbystrand.
Kommunalrådet Kikki Liljeblads argument om en värdeökning bemöter hon med att så säger alltid de som försvarar gatukostnader.
Läs mer: "Rätt att ta ut kostnader".
Det är inte själva vägen som gör att värdeökningen kommer, säger Lena Södersten.
– För att det ska bli en värdeökning måste det finnas något slags tryck på bostadsmarknaden, men dessutom är det så att det som gör att det blir en värdeökning, det är att man förtätar, att området permanentas, nya familjer kan flytta in, och då ökar områdets attraktivitet. Då ökar ju också skattekraften i kommunen.
Det blir kommunen som får nytta av den här exploateringen, och då borde man skattefinansiera det i stället, menar Södersten.
Det är sant att om man köper en villa i ett nyexploaterat område är gatukostnaden inbakad i priset. Men då vet man vilka kostnader man kommer att ha och kan planera för dem. Det kommer ingen kalldusch i efterhand, som för villaägarna i Marby, säger Lena Södersten.
Läs mer: Boende i Marby får ta kostnaden.
Marby är ett ganska typiskt område för gatukostnader, säger hon, ett gammalt sommarstugeområde som permanentas.
– Många av dem som väljer att bo i sådana områden är inte familjer som har de högsta inkomsterna. Väljer man den typen av områden så antingen gillar man det lite lantliga med grusvägar eller också är inkomstnivån lite lägre.
Hon menar att det är orimligt att kostnaderna läggs på dem som bor i området, när kommunen nu ska exploatera området.
– Vi tycker, från Villaägarnas sida, att det som är gemensamma vägar, gemensam infrastruktur, borde man skattefinansiera, säger Lena Södersten.
– Men om gatukostnaderna ska finnas kvar så tycker vi att man borde koppla betalningsskyldigheten till att man utnyttjar en tillkommande byggrätt, säger hon.
Läs mer: Överraskad över kostnaden.
Först då skulle betalningsskyldigheten uppstå. Idag skickar kommunen räkningen till de enskilda fastighetsägarna så snart gatorna är färdigbyggda.
Fastighetsägarna har då tre val: att ta ett banklån, eller att välja att betala av gatukostnaden på tio år till kommunen, med oförmånlig ränta, eller det tredje alternativet som finns i Marby och som är en Norrköpingsmodell: att begära anstånd i 15 år för den delen av gatukostnaden som ligger över två prisbasbelopp, även där med en oförmånlig ränta, säger Södersten.
Om man har en avstyckningsbar tomt och begär anstånd i 15 år får man en räntekostnad på 4 500 – 5 000 kronor per år, säger hon.
Det som är unikt i Marby är att det finns så många fastigheter som redan är färdigbyggda, säger Södersten. Kommunen har släppt fram många bygglov i området.
Efter samrådet om detaljplanen och gatukostnadsutredningen har kommunen lyssnat på kritik om orättvisor, ändrat modellen och gjort en omfördelning av kostnaderna, något som är ovanligt, säger Södersten. Dessutom har de minskat exploateringen och det är mer naturområden, noterar hon.
Hon uppmanar fastighetsägarna i Marby att nu när förslaget ställs ut på granskning yttra sig skriftligt till kommunen och att ta kontakt med kommunpolitikerna.
– Här handlar det mycket om opinion.
– Det är fullt fritt för kommunpolitikerna i Norrköping att säga att vi ändrar de här riktlinjerna, vi tar inte ut gatukostnader i Marby eller något annat område.
I dag är det cirka 40 kommuner som tar ut gatukostnader. Det har på riksplanet funnits en diskussion om en taxa i kommunerna, med slopat samråd, något som Villaägarna motsatt sig.