Förintelsens minnesdag är den 27 januari. Detta år har arrangörerna - Svenska Kyrkan i Norrköping och Norrköpings kommun - omgärdat minnesdagen med ett program med flera punkter som sträcker sig fram tills på söndag. Panelsamtal, föreläsningar och utställningar på temat demokrati och människovärde ingår i programmet.
Ett exempel är vandringsutställningen "Romska röster" som hade vernissage på Stadsmuseet på torsdagskvällen. Museet vill enligt programbladet "bidra till samtal och reflektioner kring rasism, utanförskap och marginalisering".
Samlingen inför fackeltåget var just på Stadsmuseet. På detta vis vävs flera av programpunkterna samman under helgen.
Fackeltågets första anhalt var Norrköpings synagoga. Där väntade ett stort antal personer att ansluta sig till manifestationen. Fackeltåget gick uppför Kungsgatan och fram till Skvallertorget där kursen ställdes in på judiska begravningsplatsen som är belägen i ett hörn av Matteus kyrkogård. Ceremonin inleddes med att Peter Freudenthal från den judiska församlingen i Norrköping sjöng den gripande bönen för Förintelsens offer.
Därefter tog landshövding Elisabeth Nilsson till orda. Enligt den ungefär tjugoåriga traditionen av att ihågkomma Förintelsen så är det landshövdingen som håller talet vid manifestationen.
Elisabeth Nilsson tog ansats i demokrati och människovärde som två "evigt aktuella begrepp för mänskligheten." Hon drog linjer bakåt i tiden och gjorde även nedslag i vår "på många sätt oroliga och oroande nutida omvärld." Landshövdingen nämnde bland mycket annat situationen i Ryssland, i Europa och i det USA som förvirrande för många har en president vars "pressekreterare presenterar uppenbara lögner som alternativa sanningar."
Peter Freudenthal slöt därefter ceremonin på kyrkogården med en klassisk judisk fredsbön.