Konstnären Marie Åkerlund är den andra finalisten i Folkbladets tävling Årets Finspångare. Hon slutade som massör och satsade allt på det kreativa. Hon har målat porträtt på Takida, ställt ut på världens största konstmässa i New York och nu närmast är det Europa som väntar.
– Jag måste få skapa, annars mår jag dåligt. Sen jag började på heltid kan jag köra på fullt ut. Det finns inga gränser, det är bara jag som sätter dem.
Det hela drog igång i och med Takida-utställningen som hon gjorde hösten 2012. Då hon målat porträtt på bandmedlemmarna och ställt ut tavlorna i deras hemstad Ånge.
– Efter det blev det mer och mer och det var då jag kände att jag inte hann med mitt ordinarie jobb.
Marie jobbade som massör, men valde att sluta för att satsa på konsten. Därför startade hon sitt företag för ett och ett halvt år sedan.
– Det första jag tänkte när jag startade upp företaget var att jag skulle utmana mig själv och inte vara feg. Annars kastar man sig inte ut i världen på det här sättet.
Hon säger att hon jobbar med företaget 24 timmar om dygnet. Om inte fysiskt så är det mentalt.
– Jag kan inte sluta. Jag är så tacksam för att jag kan leva på det här.
Marie har flera stora utställningar på gång. I december är det utställningen Art Basel i Miami, dit det kommer ungefär 700 utställare från hela världen. I oktober är det utställningar i både Frankrike och Österrike och troligtvis blir det också Italien.
– Jag hade inte räknat med att det skulle bli såhär. Jag har jättemycket att göra nu. Tänk att få göra det man brinner för.
Nästa år kommer hon att ställa ut i Las Vegas och hon har även fått en förfrågan om att ställa ut under filmfestivalen i Cannes. Inte förrän 2017 kommer hennes konst att synas på hemmaplan igen, då hos Finspångs konstförening.
– Jag har nog haft lite tur. Jag har aldrig behövt höra av mig, utan de har sett mina konstverk och sedan kontaktat mig. Och jag är inte sen att tacka ja.
Hon får ofta höra att det är mycket känslor i hennes konst.
– Jag tycker om det. Att det ska beröra. Jag gör mycket ansikten och ögon och det är sådant som säger mycket.
Att hon är en stor inspiratör är något annat som hon får höra.
– Jag vill kunna hjälpa andra att göra saker som de brinner för. Jag önskar att fler vågade. Det handlar oftast om att bara ändra tankesätt lite.
I höst kommer hon att tala när Nyföretagarcentrum firar sitt jubileum. Då kommer hon att prata om hur hon gjorde när hon startade sitt företag och hur hon gör i dag.
– Innan jag startade mitt företag hade jag ångest för hur det skulle bli. Jag visste vad jag hade i mitt gamla trygga liv, men jag visste inte vad som skulle hända om jag tog det här steget. Och det är där många gärna backar, att man kliver tillbaka till det trygga. Men jag kände att jag var tvungen att gå vidare och jag tänkte ”det här ska gå” och såhär med facit i hand efter ett och ett halvt år, så kan jag ju säga att en helt ny värld har öppnat sig för mig. Jag har träffat så många fantastiska människor, har fått vara med om så mycket och kommer att få vara med om mycket. Det hade jag inte fått om jag inte hade tagit steget.
– Det handlar om att bara göra det. Att inte lyssna till de negativa tankarna. Byt ut dem. Vad är det värsta som kan hända?