Trafikolyckan inträffade vid 23-tiden på tisdagskvällen den 17 maj, vid bron över Limsundet, vid Yxviken utanför Lotorp.
– Det var en nattkörning och jag transporterade granmassaved och var på väg från Kilsmo till Braviken. Helt plötsligt sprang det ut fyra– fem hjortar på vägen, jag girade för att inte köra på djuren innan kurvan och framvagnen på släpvagnen gick ut i räcket. Släpet hamnade inne bland träden och förarhytten låg precis vid vattnet, berättar Christer Wall.
Han sparkade upp takluckan i fordonet.
– Men jag såg bara sjö där, så jag väntade in räddningstjänsten, som sågade upp ett hål i vindrutan med en tigersåg för att få ut mig.
Vad hann du tänka direkt efter olyckan?
– Allt gick så fort. När jag låg i hytten tänkte jag "det brinner i alla fall inte".
Han fördes med ambulans till sjukhus.
– Jag bröt ett ben i handen. Polis och ambulans- och räddningspersonal fick tjata på mig att jag skulle åka med till akuten, jag var adrenalinstinn och inställd på att hjälpa till med bärgningen av timmerbilen. Efteråt har jag märkt att högeraxeln är kass och jag går till sjukgymnast.
Chocken efter att han förstått vad som inträffat har bearbetats.
– Det har varit mycket tankar och svårt att sova efteråt. Jag har varit vid olycksplatsen och gått igenom vad som hände många gånger. Det var kolsvart när jag körde och efter att ha gått igenom orsak och konsekvens har jag kommit fram till att det handlar om en olycka och att jag inte kunde ha gjort på något annat sätt, säger Christer Wall.
Polisen konstaterade snabbt att det inte fanns någon misstanke om brott efter händelsen.
– Bruttovikten på timmerbilen var 65 ton. Fyra stolpar som var nedgrävda en meter i backen rycktes bort. Hade inte vägräcket funnits och dungen med träd vid olycksplatsen, och att det fanns sidokrockgardin i hytten, så hade det kunnat vara ett annat läge. Då hade jag förmodligen hamnat en bit ut i vattnet och kanske inte överlevt olyckan.
Han är bosatt i Regna och åker regelbundet vägen mellan bostadsorten och Finspång.
– Jag har åkt vägen nästan varje dag sedan slutet av 1970-talet, i över 40 år, och har aldrig sett några dovhjortar där. Djuren kom uppifrån skogen och var troligen på väg över vägen för att dricka vatten.
57-åringen arbetar som timmerbilsförare och kör för Ruddammens åkeri från Odensbacken i Närke.
– Jag har varit timmerbilsförare i 15 år och har kört lastbil i hela mitt liv. Det är ett roligt och fritt jobb. Den här årstiden är det underbart att köra, på mörka vintern är det inte lika kul, säger Christer Wall.
Han berättar att timmerbilsförare ofta får höra kommentarer om att de kör för fort och inte håller hastighetsbegränsningarna.
– Men det stämmer inte. Vid olyckan kanske jag körde i 60 kilometer i timmen, det går inte så fort på kurviga vägar. I Butbro får vi ofta höra att vi kör så fort, men det ser ut som att det körs fortare än vad det gör med en fullastad timmerbil. Vi har fått stränga order om att hålla hastighetsbegränsningarna av våra ägare, det var verkligen ingen vansinneskörning vid min olycka, betonar han.
Han är sjukskriven till slutet av juli.
– Det är tråkigt att bara vara hemma, jag längtar efter att få köra igen och känner ingen rädsla. Det finns alltid en risk med att köra en lastbil, men jag har klarat mig i så många år och ska snart vara ute på vägarna igen, konstaterar Christer Wall.