För finalisten till Årets Finspångare, Kenneth Bauer, var det en självklarhet redan som femåring. Idrotten i allmänhet och fotbollen i synnerhet, skulle bli hans följeslagare i livet.
– Jag var fem år när jag började spela fotboll i Torstorps IF. Jag spelade även ishockey i Faik, var kapten i båda sporterna i ung ålder. Jag valde sedan fotbollen i 17-18-årsåldern, för jag kände att jag hade kommit lite längre där, säger Kenneth Bauer.
Efter många fotbollsår i Torstorp blev han engagerad i Lotorps IF i 30-årsåldern.
– Min sambo är från Lotorp och vi byggde hus här. 2005 flyttade vi hit, sedan ville min dotter börja spela. 2006 tog jag hand om flicklaget för femåringar, sedan följde jag laget som ledare hela vägen till A-laget.
46-åringen har varit huvudtränare för Lotorps IF:s damer sedan 2017.
– Det har varit en underbar tid som ledare på alla sätt. Folk fattar inte hur jag orkar, men då svarar jag att idrott är det bästa jag vet, säger Kenneth Bauer.
Enligt nomineringsförslagen till Årets Finspångare är det en minst sagt uppskattad ledare. "Superbra tränare som alltid ställer upp för alla", är en av motiveringarna. "Prioriterar andra före sig själv och har gjort mycket för oss som individer" är ett annat exempel.
– Det känns helt fantastiskt att vara en av finalisterna. Det är roligt att höra alla omdömen. Det är dessa saker som jag värdesätter högt som ledare. Jag vill vara alla till lags, det viktigaste är att försöka göra alla sedda och att ha roligt.
Han betonar att idrotten har format honom till den person som han är i dag. Kenneth lyfter fram flera minnen från de senaste 18 åren, som han spenderat i Lotorpsklubbens ideella tjänst.
– Största minnet från ungdomsfotbollen är när vi ställde upp med två lag i Dana cup i Danmark, som är en av de största ungdomscuperna i Europa. Vi lyckades ta brons i A-slutspelet och guld i B-slutspelet. Det var en häftig upplevelse, säger Kenneth Bauer.
I seniorsammanhang är mötet med Östergötlands bästa damlag speciellt.
– Vi fick möta Linköpings FC i kvartsfinalen i Östgötacupen. De hade med landslagsspelare som Jonna Andersson, Jessica Samuelsson och Lina Hurtig. De vann stort, men det är något man inte glömmer.
Han är uppvuxen på Nyhem i Finspång och efter grundskoleåren utbildade han sig till elektriker.
– Jag jobbade en kort tid som elektriker innan lumpen. Sedan arbetade jag inom transport- och flyttbranschen i 25 år, men kände att jag ville testa något nytt.
Sedan två år jobbar han som fastighetsskötare på Vallonbygden i Finspång.
– Jag tänkte att jag skulle passa i yrket. Jag är lite händig och gillar att träffa folk.
Efter många intensiva år i idrottens tecken är tanken att 2024 ska bli ett återhämtningsår.
– Jag ska ta ett sabbatsår från tränaruppdrag. Det är dags att ägna mer tid åt familjen, som fått stå åt sidan, säger Kenneth.
Tror du att du kommer tillbaka till tränarrollen efter uppehållet?
– Det är jag ganska säker på. Jag gör det här för att se hur mycket jag kommer sakna det.
Vilket tränarjobb vore drömmen att erbjudas i framtiden?
– Jag gillar herrfotboll, men ser mig själv som tränare inom damfotbollen. Det är lite lugnare, inte lika hetsigt. Ett drömjobb vore att tränare Linköpings FC en dag. Men ringer dom från Old Trafford och favoritklubben Manchester United, då kommer jag direkt, konstaterar Kenneth Bauer.