– Sången och musiken har alltid funnits med på landet, säger han.
– Sedan är det roligt att ordna med det här, att se till att det händer något ute på landsbygden, säger Christer Eklund, som från Lantbruksmuseet är ansvarig för allsångskvällen.
Roland Engdahl och Lotta Källström, som för åttonde året höll i sången och allsången håller med.
– Det är vi som står på scenen, men det här är en föreningsgrej med många människor inblandade, säger Roland.
Lotta och han har decennier (han fler än Lotta) bakom sig på musikscenen och gör ett tiotal gemensamma framträdanden under sommaren.
Tidigare hölls allsången utomhus, men numera inne i maskinhallen. Gamla slädar, en Volvo och andra maskiner har fått flytta sig längre ner i hallen för att ge plats åt publiken, den här måndagen ett hundratal.
– Vi kunde lägga asfalt här under våren, med pengar ur en statlig landsbygdspott, säger Christer Eklund.
Det underlättar både för allsångs- och museipubliken.
På parkett hittar vi en trogen allsångsgäst, 89-åriga Berit Malmqvist, en gång primadonna, alltid primadonna.
– Jag fick skjuts av Lotta. Jag har varit med i alla år, säger hon.
Publiken fick önska låtar, men det hade inte Berit gjort.
– De vet vad jag vill höra, säger hon.
Från Tjällmo hade Maud och Sven Arne Karlsson kommit. För dem var det andra året i Ljusfallshammar.
– Jag har önskat Du är min man, säger Maud.
– Ska vi hinna med alla önskelåtar får vi hålla på till klockan två i natt, meddelade Lotta.
Ingen i publiken protesterade.