Som liten satt hon bredvid sin mamma i soffan och stickade. Snabbt blev hon så duktig att slöjdfröken i skolan repade upp lovikkavantarna hon stickat.
– De här har inte du gjort själv, det är din mamma som har stickat sa hon, säger Mia Sköld.
Då bytte hon till träslöjd.
Men intresset för att handarbeta levde kvar.
Känslan för det konstnärliga fick hon som sagt från sin mamma och är något som hon delar med sina systrar, liksom glädjen i att sjunga.
– En av mina systrar är operasångerska och de andra två är bildkonstnärer. Jag sjunger i kör, men kan inte ens rita en streckgubbe så att någon ser vad det är, säger Mia Sköld.
Pappan var kyrkomusiker och har skrivit mängder av musik.
– I vårt hus fanns det alltid möjlighet att rita, spela och berätta. För mig är det viktigt att få forma och göra saker med händerna. Förr var det nödvändigt att kvinnorna stickade sockar och sydde kläder för att man skulle hålla sig varm. Nu ser jag det mer som en konstart, säger Mia Sköld.
Även om hon ägnar stickandet mest tid, kanske av praktiska skäl, så skapar hon annat också. I trä.
– Jag har byggt den där bokhyllan, pallen i hallen och dambetjänten i sovrummet, säger hon och visar. Men jag älskar att sitta här i soffan, se på tv och sticka. Sticka kan man göra nästan var som helst, som på fullmäktigemöten, säger Mia Sköld.
Innan hon blev heltidspolitiker jobbade hon som grundskollärare på Navestadsskolan i 17 år, men hon började som gymnasielärare i historia och religion. Hon är tjänstledig, men tror inte hon återvänder till läraryrket innan hon går i pension. I stället är drömmen att få avsluta yrkeslivet med en sista mandatperiod inom politiken.
Slöjdlärare vill hon i alla fall inte jobba som.
– Att handarbeta är min hobby och det vill jag att det ska vara i framtiden också. Något jag gör istället för att yoga för att koppla av och rensa tankarna.
Men i början av 80-talet jobbade hon faktiskt som sömmerska på en textilfabrik och sydde sjukhusskjortor och hon sydde barnens alla kläder när de var små.
– Det var på den tiden man kunde spara pengar på att sy kläder själv, så är det inte längre, säger Mia Sköld.
Pussel lägger hon också gärna, men bara om hon inte sett det färdiga motivet på kartongen.
– Jag vill bara ha en hög bitar och själv skapa mig en bild. Det är på samma sätt jag stickar och ser alstren växa fram, säger Mia Sköld.
90 procent av tyget och mycket garn köper hon på Myrorna, om det inte köps i favoritbutiken vid torget, och hon tycker om att sticka gå-bort-presenter istället för blommor.
– Folk blir glada av att få ett par vantar istället för blommor, säger hon.
Men så finns det en annan hobby som pockar på, drömmen om att köra motorcykel.
– Jag åkte mycket motorcykel innan barnen kom, nu har jag tagit upp det igen och håller på att ta mc-kort. Det är en 60-årspresent till mig själv, säger hon och visar en bild på en blå motorcykel.
Passande nog finns det ett mc-gäng i Östergötland med namnet Knypplings och i Stockholm finns det ett mc-gäng som har stickade västar. Om det blir någon stickad mc-väst för hennes egen del återstår att se.
Först ska hon konvertera sin motorcykel till etanol.
– Det är viktigt för mig. Jag får ofta frågan hur jag kan köra runt på en motorcykel och släppa ut avgaser, men jag gör så gott jag kan och det här är något jag längtat efter i hela mitt liv, säger Mia Sköld.