Här får läsaren möta ett relativt okänt folkslag - Vindarnas folk, i södra Iran, som har sitt ursprung i slaveriet. Deras historia är minst lika viktig som maten - tillsammans utgör de en kokbok fylld av kunskap, glädje och kärlek till mat.
Reseberättare är Rozbeh Javid, som tillsammans med sin familj kom som flykting till Linköping med en dröm om att så småningom starta en egen restaurang. Nu driver han tillsammans med Amir Miladi, som också står för recepten i boken, en restaurang på Regeringsgatan i Stockholm.
Bilderna i boken är tagna av den tidigare Folkbladetmedarbetearen och fotografen Peter Holgersson. För honom var det, precis som i hans bok om mångkamperskan Nadja Casadeis, möjligheten att få vara med och berätta en historia som gjorde att han tackade jag till uppdraget.
– Jag ville vara med och berätta historien om "Vindarnas folk" men genom maten eftersom ingen skulle köpa en bok bara om deras historia.
Så när Peter, Rozbeh och Amir äntligen fick till en tid som de kunde åka så bar det av.
– Resan tog fyra dagar och vi var där i fyra dagar. Jag drabbades av feber och våga inte äta något utan livnärde mig på Coca-Cola och såg till att få ihop bilderna, säger Peter Holgersson.
När han fick frågan kände han att det var klart att han skulle hänga på.
– Det är en stor upplevelse att få träffa folk i deras vardag i ett land som jag kanske aldrig skulle ha kommit till annars.
Rozbeh Javid hade varit nere och rekat och hittat kontakter som de kunde bo hos under vistelsen, vilket var en förutsättning. För Peter Holgersson är det viktigt att bilderna är äkta, att de ska spegla den riktiga känslan på ett dokumentärt vis. Det gäller även matbilderna som är tagna naturligt ljus och inte ljussatta.
Vindens folk är inte totalitära i sin utövning av islam även om de är religiösa muslimer.
– Det kan vara svårt att gå fram och prata med muslimska kvinnor, men inte de här. De har sin egen religion och sina egna ritualer, säger Peter Holgersson.
Han är öppen för nya uppdrag och nya berättelser och tillsammans med Rozbeh och Amir planerar de en matresa till Norra Iran, kanske redan i början av nästa år.
Förutom en fantastisk berättelse om ett folk jag inte kände till, aptitretande bilder så visar det sig att recepten varken är krångliga eller innehåller ingredienser som knappt går att få tag i.
Så smaklig måltid.
