THorbjörn, zenbuddhistisk munk, lever i nuet
Thorbjörn Carlsten är zenbuddhistisk munk och gift familjefar. Om han vill kan han ena veckan leva munkliv i ett kloster och andra veckan vara hemma med fru och barn.- Typisk japansk smidighet, skrattar han. Man behöver inte binda sig vid någon särskild livsstil för alltid.Zenbuddhism handlar om att ta tillvara stunden. Att leva här och nu.
De tonårströtta eleverna förvandlas under Tohorbjörns föreläsning. FOTO: JANNE FORSBY
Foto:
- Det avser friheten att kunna tillhöra flera religioner samtidigt. Att inte binda fast sig vid ett synsätt.
När Thorbjörn agerar präst och munk i officiella sammanhang tar han på sig sin Rakusu, en liten "haklapp" som symboliserar Buddhas mantel. För att få det måste man vara ordensvigd.
- Att bli ordensvigd är som en slags konfirmation. Det kräver att man vill träna sig och koppla sig till något större.
1872 fick zenbuddhistiska munkar tillstånd att gifta sig. Thorbjörns fru läser till präst i svenska kyrkan.
- Där finns ingen konflikt, säger han. Jag går med min fru till mässan och tar nattvarden.
Precis som inom kristendomen finns det många olika riktningar inom Buddhismen. Och europeisk zen har många anknytningar till kristendomen.
- Ett gäng katolska präster åkte till Japan och några blev zenmästare. När de sedan kom tillbaka till Europa och skulle undervisa i zen infogade de den i kristet sammanhang eftersom de var katolska präster. Kristna präster tycker ofta att zenbuddhister talar samma språk som kristna mystiker.
Läste Kerouac
Som tonåring satt Thorbjörn Carlsten på ett café i Motala och läste Jack Kerouacs "Dharmagänget".
- Jag är uppvuxen i ett frireligiöst hem, men jag trivdes inte med den typen av livshållning. Så jag blev en sökare.
Boken "Dharmagänget" väckte Thorbjörns nyfikenhet på buddhismen och 22 år gammal liftade han till Paris, där han hamnade på ett zenkloster.
- Det var en väldig omställning att komma dit. En burdus behandling av kropp och själ till skillnad från pingströrelsen. Frireligiösa miljöer brukar visserligen behandla själen ganska hårt, men zen ställer människan i möte med sig själv, sin egen kropp och sinne och lyfter fram dess naturliga inneboende andliga perfektion. Jag har aldrig hört så mycket talas om Gud som där i klostret.
Fullständigt fängslade
Vi får följa med Thorbjörn när han föresläser för en gymnasieklass på Katedralskolan i Linköping. Tonårströtta hasar eleverna in och slår sig ner i bänkarna. Det tar en halv minut sedan sitter alla fullständigt fängslade. Det är knäpptyst i klassen, förutom när Thorbjörn får alla att brista ut i skratt. Eller när han uppmanar eleverna att ställa sig upp och själv flyger upp på en bänk och får alla att vråla bokstaven H så högt de kan.
- Sådär ja, nu har ni fått en grundläggande yogaövning, säger han belåtet. Yoga är ett samlingsnamn för alla olika sätt man kan använda kroppen för att utveckla själen.
Nedanför naveln
Thorbjörn tittar på eleverna och frågar allvarligt "hur mår ni nedanför naveln?". Ett generat fnitter sprider sig i klassen.
- Här i Västerlandet tänker vi på könet när vi tänker nedanför naveln. Men i Japan tänker man på hara, på buken. Tre, fyra fingrar nedanför naveln sitter det vitala centret, själva livskraften. Energin, eller ki som man säger i Asien. Det som flödar genom allt.
En människas kroppshållning avslöjar hur själen mår. Thorbjörn springer runt i klassrummet och visar på olika kroppshållningar. En deprimerad människa sjunker ihop.
- Själen är som en byggnadsställning. Ibland undrar jag om alla rollatorer är ett uttryck för västerländsk ångest. Alla krökta ryggar ett uttryck för rädsla. Ryggraden är som ett bredband. Den måste vara rak för att energin ska kunna flöda.
Synen på själslig ohälsa är olika i Asien och Västerlandet.
- Här har vi ett dualistiskt tänkande när vi tänker på kropp och själ. I Asien är kropp och själ två sidor av samma verklighet. Går man till en kinesisk läkare för att man har ångest rekommenderar han kanske tai chi eller qi gong för att komma till rätta med ångesten och få balans.
Hitta balansen
Överhuvudtaget handlar zenbuddhism mycket om balans i tillvaron. Buddha menar att vi ska välja medelvägen och undvika ytterligheter.
Inom buddhismen finns två stora huvudriktningar:
Theravada, som är den ortodoxa skolan till exempel i Thailand. Där ska munkarna leva i celibat fria från alla bidningar och inte äga något.
Mahayana, som betyder den stora farkosten, är att jämföra med den kristna reformationsrörelsen. Det är en världsomfattande buddhism som bejakar flera metoder och som är en kritik mot Theravada, mot elitism.
Zenbuddhismen tillhör Mahayana. Den växte fram i Kina under inflytande av taoismen. På japanska betyder zen meditation. Och meditationen är central i zenbuddhism. Stor vikt läggs vid praktisk meditation.
Ett hjälpmedel
- Religionen är ett hjälpmedel att komma underfund med sig själv. Buddha satt under ett träd och blev upplyst. Alltså kan man sitta på en kudde och bli upplyst. Att studera Buddha är att studera sig själv. Och att studera sig själv är att gå bortom sig själv. Bortom sitt kön, sin yttre identitet. Att nå fram till sitt rätta jag.
- Buddhism är ett verktyg att nå total frid. Och när man nått den totala friden kan man lämna Buddhismen. Målet är att göra människor så lyckliga att de ska slippa lida. Enligt buddhistisk tradition finns orsaken till lidande hos mig själv. Det beror på okunnighet. Jag lever på ett felaktigt sätt och förstår inte mig själv.
Buddha är träden, fåglarna, människorna, pennan, allting. Buddha är ingen Gud. Buddha är upplysning.
- Buddhism är inte så mycket tro, det är träning. En kinesisk mästare säger att enda skillnaden mellan Buddha och en vanlig människa är att Buddha vet att han är Buddha, vanliga människor vet inte att de är det.
<B>Torbjörn om zenbuddhismen och...</B>
...Gud: Buddha är ingen Gud som ska tillbedjas. Buddha är upplysning. Buddha är träden, fåglarna, människorna, allting.
...Bön: En metod att utveckla sig själv. Bönen förändrar inte Gud. Den som ber förändras genom bönen.
...Reinkarnation: Tanken finns inom buddhismen, men inom den japanska buddhismen har den en liten roll. Kanske kommer medvetandet tillbaka i någon form. Kanske lever vi i flera olika världar samtidigt.
...Nirvana: En tillvaro bortom all mänsklig föreställningsförmåga. Finns här och nu. Genom att vara närvarande i nuet får man tillgång till evigheten.
...Meningen med livet: Leva här och nu i harmoni med naturen och kosmos.
...Döden: Allting har ett slut. Alltså måste även döden ha ett slut. Medvetandet fortsätter efter döden.
Så jobbar vi med nyheter