För nio år sen träffade Paulina en man på nätet. Hon var 22 år och han var lite äldre. Han sa att han ville ha familjeliv och verkade vara precis det Paulina sökte. Så ganska snart träffades de på riktigt
- Det tog bara två veckor, sen var jag i hans grepp Allt gick så fort och övergreppen började ganska snart, men jag trodde han skulle ändra sig. Jag trodde inte någon kunde vara så hemsk. Den man är ihop med ska bry sig om en, berättar Paulina som är ordförande och en av de som startade Novahuset.
Hon vill genom sin egen historia hjälpa andra kvinnor i samma situation som den hon själv befann sig i.
- När jag levde med honom fanns jag inte kvar som person. Han hade tagit kontroll över mina tankar. Det är först när man pratar med andra som man kan se det ur andra vinklar, säger Paulina.
Isolerad
Mannen började med att isolera Paulina från sina vänner och sin familj. Hon fick inte ha någon telefon och inte träffa någon av sina vänner.
- Till slut var det enda jag hörde hans tankar och då blev de sanna. Jag trodde på att det var fel på mig och att jag var äcklig. Det blev som en process och till slut blev övergreppen något normalt.
- Han hittade män på nätet som han sålde mig till. Vanliga män med fru och barn. Att han sålde mig till andra var kanske det jag skämdes mest för. Det är inget man vill berätta för mamma.
I fyra månader levde hon tillsammans med mannen. Under den tiden berättade hon inte för någon om övergreppen. Hon skämdes och var rädd för hans hot och för att det skulle bli värre om hon sa nej. Men när Paulina blev gravid insåg hon att hon var tvungen att lämna honom.
- Det blev en slags räddning. Jag kände att mitt barn får inte komma i närheten av honom. Jag gickin inte i mammarollen och förträngde.
Hon lämnade honom men han fanns hela tiden kvar där. Det var först när hon lämnade mannen som hon berättade för en vän om övergreppen men det tog fyra år innan hon anmälde mannen.
- Först berättade jag bara för en vän. Han blev mitt enda stöd och ringde mig varje dag och påminde mig om vad mannen gjort mot mig så att jag inte skulle gå tillbaka till det. Han fick mig stegvis att förstå att det jag varit med om inte var mitt fel.
2005 fick Paulina reda på att mannen gjort samma sak mot en annan tjej och hon tog mod till sig och ringde gick till polisen för att backa upp den andra tjejens historia.
- När jag polisanmälde och det blev rättegång kom allt tillbaka. Jag var tvungen att minnas allt igen för att kunna svar på frågor och bevisa att det jag sa var sant. Man blir ifrågasatt och det gör att man ifrågasätter sig själv och hur man kunde hamna där.
14 års fängelse
Under rättegången hade Paulina hela tiden med sig en jourkvinna som stöttade henne och förklarade vad som skulle hända. Mannen hade hela tiden sagt till Paulina att ingen skulle tro henne och hon trodde honom. Men både polisen och rätten trodde på Paulinas historia och mannen dömdes till maxstraffet 14 år för våldtäkt och koppleri.
- Nu lägger jag ansvaret på honom. Jag ser att jag gjorde allt jag kunde för att överleva situationen. Jag kommer aldrig kunna glömma vad jag varit med om men jag har på något sätt accepterat det. Jag kan inte ändra på det men jag kan göra det bästa genom att hjälpa andra i samma situation, säger Paulina.