Här får du Europas bästa akutvård
Norrköpingsbor, här är er nya akutmottagning. Det är hit ni ska åka efter den 1 mars. Alla ni som blir sjuka efter klockan 21 och behöver hjälp av en kirurg eller ortoped. - Nog är det märkligt att en så stor stad som Norrköping inte har en egen akut dygnet runt, säger Mats Carlman, klinikchef på akutmottagningen i Linköping. Men vi klarar att ta emot alla Norrköpingsbor.
Mats Carlman, klinikchef på akuten i Linköping, sitter i Europas modernaste traumarum. Det är hit svåra olycksfall kommer. Här finns all utrustning. Patienterna kan röntgas på plats och om det behövs kan läkarna till och med operera i rummet. FOTO: JANNE FORSBY
Foto:
- Akuten är hjärtat på ett sjukhus, säger han. Man undrar ju om det verkligen inte finns något annat att spara in på.
Mats Carlman har varit chef för akuten i Linköping i snart två år. Han är väldigt nöjd både med själva akutavdelningen och med personalen.
- Det är roligt att jobba här och jag har inget emot Norrköpingsbor. Så länge vi har resurser. Det bästa hade så klart varit om de inte hade behövt komma hit alls. Men nu är det bara att gilla läget och göra det bästa möjliga av situationen.
Snart ska det välla in sjuka Norrköpingsbor på hans välskötta "den bästa i Europa" akutmottagning. Men Mats Carlman ser inga stora problem med att ta emot mellan 6 000 och 8 000 fler patienter per år med bara två extra sjuksköterskor per natt.
- Jag ville nyanställa tre sköterskor i varje nattlag. Man jag fick nöja mig med två. Vi börjar med det och ser hur det går.
Allt som allt har sex nya sköterskor anställts, två i varje vårdlag. Linköpings akut har bland den lägsta bemanningen i landet.
Kämpade mot klockan
Mats Carlman är glad att Norrköpingsakuten kommer att stänga klockan 21. Det har han kämpat hårt för.
- Från början stred jag för klockan 23.
Landstingspolitikerna ville stänga redan klockan 19.
- Det hade vi inte klarat. Vi har det hårdaste trycket mellan klockan 14 och 21.
Mats Carlman oroar sig inte för patienternas säkerhet. Det finns en skillnaden mellan medicinsk säkerhet och trygghet.
- Medicinsk säkerhet är hur många patienter som mår dåligt av att akuten i Norrköping stängs nattetid. Det är väldigt få. Men däremot minskar tryggheten. Naturligtvis känns det otryggt om man tvingas åka flera mil extra när man blir sjuk.
Däremot är han bekymrad för logistiken när patienter ska skickas fram och tillbaka mellan Norrköping, Linköping och Motala.
- Administrationen kommer att ställa till stora bekymmer. Ta bara journalerna. Det finns en journal och tre sjukhus. De flesta journaler består av papperskopior, endast ett fåtal finns inlagda på datorn. Dessutom har Vrinnevisjukhuset och Universitetssjukhuset i Linköping olika datasystem.
- Jag tror att patienterna måste ta ett större egenansvar. Inte ta för givet att de får den där utlovade återbesökstiden, utan själva ringa och kontrollera. Rutinerna fungerar inte alltid som det är nu. Och inte lär det bli enklare. Det är ett stort pussel. Jag önskar att det här hade fått ta lite längre tid, minst ett år. Nu har det gått alldeles för fort.
- Och i slutändan undrar jag om man verkligen har sparat några pengar på det här. Jag tror det kommer att omvärderas om några år.
Bryta mot reglerna
Mycket är ännu oklart. Och mycket kommer att vara oklart även efter den 1 mars. Medicinkliniken är öppen nattetid på Vrinnevisjukhuset. Men vem ska avgöra om svåra buksmärtor är ett kirurgi- eller medicinfall utan undersökning. Ibland är buksmärtor till och med hjärtinfarkt.
- Det är omöjligt att avgöra utan undersökning, säger Mats Carlman.
Och om någon blir svårt skallskadad i en trafikolycka strax söder om Stavsjö och trycket i hjärnan leder till döden om inte en läkare snabbt borrar hål i skallen.
- Vi pratar om extrema ovanligheter, men visst kan det hända. Då tror jag att ambulansmännen stannar på Vrinnevisjukhuset för att få hjälp att stabilisera patienten innan de fortsätter till Linköping. Jag tror ambulansmännen är så kloka att de vet när det är läge att bryta mot reglerna.
Akuten i Linköping byggdes om för drygt ett år sedan. Den är stor, modern och ljus.
- Lokalerna sväljer en ökad volym utan problem, men det ska vara gemytligt att jobba här också. Ju fler patienter och personal, desto rörigare. Det säger sig självt.
Onödiga akutfall
Om bara "blåljusfallen", det vill säga hjärtinfarkter och trafikolyckor, kom till akuten skulle det vara lugna gatan.
Många kommer till akuten i onödan.
- Därför är jag så glad att vi fått igång sjukvårdsupplysningen. Det ökar tryggheten. Man kan säga att det är en sorteringsstation dit ängsliga människor kan ringa och få råd utan att behöva sitta 13 timmar på akuten.
Jo, så länge kan man få vänta om man inte har högsta prioritet, det vill säga är dödssjuk.
Vi är dåliga på egenvård, tycker Mats Carlman.
- Vi har inga gamla kloka far- och mormödrar som kan råda oss i dag. Dessutom har vi blivit lärda att samhället tar hand om oss.
Oroliga ambulansförare
Trots alla försäkringar är Norrköpingsborna och alla andra som tidigare åkt till Vrinnevisjukhuset oroliga för de extra milen de tvingas åka för att komma till akuten.
Det är också ambulanssjukvårdarna Gunnar Blomgren och Erik Petersson från Finspång, som kommer till akuten i Linköping med en man som skadat handen.
- Jag har redan varit med om det här en gång förut, säger Gunnar Blomgren. När jag började som ambulanssjukvårdare i början av 80-talet hade Finspång en egen akutmottagning. Sedan drog man in kirurgakuten nattetid. Därefter stängdes hela akuten nattetid. I dag är det bara en jourcentral kvar.
Gunnar Blomgren tror att samma scenario väntar Norrköping.
- Folk kommer att födas på E4:an och folk kommer att dö på E4:an, säger Erik Petersson.
Men det tycker Mats Carlman är att "måla fan på väggen".
- Jag tror inte vi kommer att tappa någon patient på grund av fyra mil.
Efter lite press erkänner han att det inte finns några garantier och att några patienter säkert kommer att dö på grund av avståndet även om det är "fruktansvärt få fall".
- Vi kan aldrig gardera oss helt. Det dör patienter för oss varje dag.
Prislapp
Varje patient har en prislapp på sitt huvud och frågan är lika enkel som den är cynisk: "hur mycket är ett människoliv värt?"
- Vi sätter pris på patienter hela tiden. I dag ligger vi så långt framme när det gäller att rädda liv. Men varje människa som vi räddar från att dö kostar ofantliga summor.
- Om vi sätter min akutavdelning i varje kvarter räddar vi ytterligare några liv. Men den kostar 90 miljoner om året. Det blir en orimlig kostnad. Hur mycket får det kosta? Är du beredd att betala dubbelt så mycket i skatt för att rädda ett liv?
Så jobbar vi med nyheter