Det handlar om samarbeten mellan Linköpings universitet och forskare i Ukraina och Indien. Forskare från en internationellt erkänd ögonklinik vid Filatovinstitutet i Ukraina kom till Linköping och lärde sig tekniken med att sätta in syntetiska hornhinnor i ögon på försöksdjur. Detta utfördes sedan på människor i Ukraina i en pilotstudie med konstgjorda hornhinnor från Linköping – som inte ansågs färdigtestade på djur enligt svenska normer. Det ska ha skett utan professorns vetskap. Ändå valde professorn att senare stå med som korresponderande medförfattare till studien som publicerades i en vetenskaplig tidskrift.
Det finns också synpunkter på dokumentation och kvalitetskrav. Och allt startade med en anonym anmälan till LiU, om oredlighet i forskning.
Linköpings universitet valde att tillsätta en extern utredningsgrupp, och sedan kritisera professorn för "oredligt förfarande". Professorn gick till flera olika instanser för att få beslutet omprövat, och begärde att LiU skulle skicka ärendet till Centrala etikprövningsnämndens expertgrupp för oredlighet i forskning, som yttrar sig om den här typen av ärenden.
Så blev det och expertgruppens bedömning är alltså att forskaren inte gjort sig skyldig till vetenskaplig oredlighet. Gruppen anser inte att forskaren felaktigt åtagit sig rollen som korresponderande författare för den vetenskapliga artikeln i fråga. En sakkunnig professor – Claes Frostell som anlitats från Karolinska institutet – kallar professorns deltagande för "oklokt" men noterar att det inte kan ses som oredlighet. Expertgruppen kritiserar dock professorn då hon borde ha haft ett större helhetsgrepp på studien som hon stod som medförfattare av. Reglerna kring detta är dock främst riktlinjer.
Professorn får också kritik för hur förutsättningarna för hanteringen av kvalitetsfrågor kring implantaten har beskrivits.
Man bedömer också att förutsättningarna för att transplantera de syntetiska hornhinnorna på människor kan anses uppfyllda vid tillfället och vid då gällande lagstiftning. Vid Filatov-institutet i Ukraina fanns ett godkännande för studien, och det fanns också ett så kallat informerat samtycke från patienterna. Expertgruppen bedömer heller inte att det saknas tillfredsställande dokumentation avseende studierna i Indien och Ukraina.
– Stora internationella forskningsprojekt i flera länder, som har olika lagstiftning. Det här är något som alla svenska universitet har svårt att hantera, konstaterar Jörgen Svidén, kanslichef på Centrala etikprövningsnämnden.
Expertgruppen skickar också kritik direkt mot Linköpings universitet och ledarskapet:
"Det finns antydningar om att ledarskapet på laboratoriet brustit och att detta i sin tur inte uppmärksammats på institutionen vid Linköpings universitet", skriver expertgruppen. Gruppen nämner också att "Därtill synes det ha funnits tillkortakommanden i att hantera komplicerade situationer när spänningar uppstått i det nätverk av internationella forskare som ärendet omfattar, där prestige och ekonomi är viktiga beståndsdelar."
– Det finns kritik att rikta mot professorn. Men professorn har inte försökt att runda hörn eller kringgå någon lagstiftning så att man kan kalla det för oredlighet. Vi bedömer också att det är konflikter som lett till anklagelserna, kommenterar Jörgen Svidén.
Han säger även att arbetet kring etik är eftersatt på många lärosäten i Sverige. I sitt yttrande uppmanar expertgruppen Linköpings universitet att ge forskargrupper stöd i att efterleva gällande regelverk samt överväga åtgärder för i syfte att motverka framtida liknande konflikter.
LiU har ännu inte beslutat om några åtgärder mot professorn. Det återstår att se om man kommer att följa expertgruppens yttrande.
– Vi är överens med expertgruppen om att det är ett komplext ärende men yttrandet är ju inte bindande. Vi måste diskutera yttrandet i fakultetsstyrelsen den 6 april innan rektor får ta ställning kring åtgärder. Vi har gjort flera arbetsmiljöutredningar på den här avdelningen både före och efter oredlighetsutredningen. Där har vi lagt ned ganska mycket arbete, säger Johan D. Söderholm, dekanus.
Professorn vill inte kommentera yttrandet utan att ha läst det ordentligt.