Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Explosionsartad ökning av DNA-analyser vid brott

I de vita kliniskt rena rummen genomsöks en tröja i jakt på spår. Spår så små att de är omöjliga att se för blotta ögat. En våldtäktsman eller en mordmisstänkt kan vara avslöjad.
Polisens DNA-tekniker på Statens Kriminaltekniska laboratorium, SKL, i Linköping har löst flera av Sveriges mest kända brott.

– Under de senaste åren har vår verksamhet ökat med 20 procent per år, berättar Tomas Johansson och håller upp ett litet provrör där DNA-spåren läggs för att så småningom ge en DNA-profil. FOTO: JANNE FORSBY

– Under de senaste åren har vår verksamhet ökat med 20 procent per år, berättar Tomas Johansson och håller upp ett litet provrör där DNA-spåren läggs för att så småningom ge en DNA-profil. FOTO: JANNE FORSBY

Foto:

LINKÖPING2004-02-02 06:00
<B>Jessica Josefsson</B>
I ett rum trängs de ljusbruna paketen, stora som små. Varje dag kommer en mängd nya i väntan på att analyseras. Hit kom kniven efter mordet på Anna Lindh och hit kommer sperma- och salivprov från våldtäktsmannen i Finspång. Mängden prover fortsätter hela tiden att öka.
Polisens tekniker blir bara bättre på att säkra spår samtidigt som utvecklingen går framåt. Och det är mycket från en plats som kan knyta en misstänkt vid brottet.
- Med en rånarluva räcker det nästan att du andas genom näsan eller munnen för att det skall fastna något. Du kanske spottar lite grann när du pratar, säger Tomas Johansson, chef för biologienheten och fortsätter.
- Verksamhetens arbete har ökat med 20 procent per år. Förra året hade vi 8 000 uppdrag som blev 25 000 DNA-analyser, och i år är prognosen på 10 000 uppdrag som blir 35 000 DNA-analyser .

"Blodsdroppe en ocean"!
I fallet Anna Lindh var det SKL i Linköping som tog prover av från mordkniven och skickade det till England där de har en mer utvecklad och därmed säkrare metod. Men det är mycket små prover som behövs för att få fram en DNA-profil.
- En blodsdroppe är som en hel ocean. Vi behöver 0,5 nanogram. Jag brukar jämföra det med ett strösockerkorn som är en miljon gånger större än vad vi behöver.
Små små spår omöjliga att se med blotta ögat plockas fram av personalen. I den långa raden av laboratorier arbetar biologer och laboranter . Det är vita rockar och glänsande rena bord, slussar och korridorer. Miljön är extremt ren och ingen annan än personalen får gå in i de många laboratorierna. Överallt lämnar man nämligen DNA-spår efter sig och en "förorening" från en utomstående kan förstöra de prover som ska analyseras.

DNA-analys
Korridorerna går i en fyrkant. Samma väg går proverna från till exempel cigarrettfimpar, burkar, knivar eller mössor. Först försöker man hitta spår som till exempel blod, saliv, sperma eller hår. Det kan också vara svett som på den berömda kepsen som hittades i NK-huset. I ett annat rum passas delar ihop. Det kan vara hår eller fibrer där form och färg jämförs. Där läggs också extremt blöta material upp för att torka. Kyla och torrt klimat bevarar DNA-spår längre än fuktig luft och vatten.
- Sedan klipps eller tas en liten bit av spåret och läggs i ett provrör. Är provet på en topps så klipps en liten bit av toppsen av och läggs i provröret, berättar Tomas Johansson.
Men provet i röret innehåller inte bara det rena DNA-spåret utan en mängd andra material som man kallar föroreningar. Därför slussas provröret vidare för att med olika manuella operationer som "tvättar" det rent från föroreningarna. DNA är lösligt i vatten. När DNA provet är klart i reningsprocessen går det vidare till en maskin där det mångfaldigas för att man ska få ett större material att analysera. Till sist avläses DNA:t med laser som
får fram en DNA-profil. Rader med prickar i olika färger som sedan kan läsas av och jämföras med andra DNA-profiler. Den framtagna profilen säger inte mycket i sig självt, inget om personens utseende eller egenskaper förutom könet. DNA-spåret blir egentligen inte något värt förrän det finns ett annat spår, från till exempel en misstänkt, att jämföra med.

Genetiskt fingeravtryck
- DNA-profil från en misstänkt person eller spår från brottsplatsen läggs sedan in i DNA- och SPÅR register. Jämförelser görs sedan med det aktuella ärendet och andra olösta ärenden.
I dagsläget finns drygt 2 600 personer och 8 000 spår i dessa register. Varje månad lägger SKL till ca 100
DNA-profiler i både DNA- och SPÅR register. De startades 1999 då lagstiftningen kom, men endast de som misstänks för brott som kan ge mer än två års fängelse kan läggas in i registret.
- Många är negativa till registren därför att de tror att vi på SKL kartlägger en persons egenskaper med hjälp av de DNA-profiler vi får fram. Så är det inte. Vi får bara fram en DNA-profil som används för jämförelser. Profilen vi får fram säger inte mer om personen än vad ett fingeravtryck gör, konstaterar Tomas Johansson.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!