Även mer handfasta bevis strömmar in till SKL
Det är inte bara DNA-analyser som SKL får titta på. I ett glasinramat rum studeras kulhålet i en tröja, på en bänk ligger fotografier på mannen som sköts till döds. I samband med att vapnen i samhället ökar ökar också belastningen på enheten som arbetar med tekniska och kemiska spår.
I Norden använder man sig av ett samkört register där spår på hylsor och kulor läses in. På SKL är det Jeanette Brinck, forensisk injengör som med hjälp av laser läser in spår på kulor och hylsor i det nordiska systemet IBIS, Intergrated Ballistic Identification System. Det har körts skarpt i drygt ett och ett halvt år. FOTO: JANNE FORSBY
Foto:
- När det är samma personer som utför flera brott, till exempel rån, så går det att se om de använder samma vapen och också vilken typ av vapen som använts, berättar Roger Carlsson chef för kemi och teknikenheten på SKL i Linköping.
Försökte lura SKL
Vissa ligor hade en vapenkunnig person som försökte förändra vapnen för att SKL inte skulle kunna se att det var samma gärningsmän som utförde alla rånen. Men försöket lurade inte SKL.
- Nej, sådant fungerar sällan, det är mycket svårt att lura oss på detplanet, konstaterar Roger Carlsson nöjt.
Varje skjutvapen lämnar sina spår på hylsa eller kula. I själva pipan går räfflor som sätter spår i kulan och vapnets tändspets ger ett unikt märke i hylsan. Dessa spår studerar personalen vid SKL i mikroskop.
Fem grupper
Kemi och teknikenheten på SKL består av fem grupper där man inte bara tittar på vapen utan även fingeravtryck och andra spår vid brottsplatser, en kemidel där bland annat färg och glas analyseras från smitningsolyckor där spår från gärningsmannens bil kan finnas. En avdelning är den för kemiska brandorsaker. Där tittar man till exempel på elektriska anordningar om de kan ha orsakat en eldsvåda.
Men det är främst avdelningarna för fingeravtryck respektive vapen som utökats. Under de senaste åren har personalstyrkan på vapenavdelningen fördubblats. I ett rum trängs vapen för utbildningar. Det är bland annat vapen som sprängts sönder i samband med att det avlossats och andra vapen som plockats in. I en annan stor sal provskjuter man vapnen. Antingen går kulorna in i en specialbyggd trävägg eller så skjuts de in i en låda full med vadd som sakta men säkert stoppar kulans hastighet så att den utan att vara påverkad kan plockas ut för undersökning.
Utökad personalstyrka
Avdelningen för fingeravtryck kommer att utöka sin personalstyrka för att kunna arbeta med identifiering av personer med hjälp av fingeravtryck. Förra året fick man in cirka 750 ärenden för framkallning av fingeravtryck.
- Vid stora knarkpartier får vi emballaget att leta fingeravtryck på, säger Roger Carlsson.
Fingeravtrycken tas bland annat fram med metoder där man använder superlim eller vakuum.
- Vi fick in en plastsäck från ett mord 1989 och efter 14 år kunde vi få fram fingeravtryck, berättar Göran Kidfelt, forensisk kemist.
- Vakuummaskinen är sista anhalten, utvägen när ingenting annat har fungerat, fortsätter han.
Ökade krav
Avdelningen för miljöundersökningar undersöker de oljeutsläpp som fartyg olagligt gör i de svenska farvattnen. När kustbevakningen ser ett oljeutsläpp släpper de ner en sorts bojar som tar upp prover till SKL. Där kan man sedan analysera oljan och se om det är samma olja som från ett misstänkt fartyg.
För några år sedan flyttade SKL från universitetsområdet till det gamla garnisionsområdet.
Lokalerna blev större men snart kommer även dessa att vara för trånga. Kraven på teknisk bevisning fortsätter att öka samtidigt som polis på fältet blir bättre på att plocka in spår.
Så jobbar vi med nyheter