Gymnasiet som satsar på lärlingar

Det drar lite småkallt och singlar ned en och annan flinga blandad med regn från himlen. Men vad gör det är man hittat så rätt som Maysam Hussaini gjort, där på byggarbetsplatsen vid Eberesteinska där det just nu byggs en ny förskola.

– Det känns jättebra att vara här! Jag visste ju inte hur det skulle bli, men jag har verkligen hittat rätt plats!, säger han.

Sedan i höstas läser han byggprogrammet på Norrköpings lärlingsgymnasium, det senaste tillskottet bland kommunens gymnasieskolor. Terminen inleddes med tio veckors yrkesförberedande kurs på skolan, för att sedan övergå till tre dagars praktik i veckan på byggföretaget KA projekt. Där är Maysam tre dagar i veckan. Förskolan de bygger ska stå klar i december, betongplattan på markplan är gjuten och när Folkbladet besöker arbetsplatsen håller Maysam på att lära sig att "stämpa uppför valvet" – ett nytt våningsplan ska byggas upp och facktermerna Maysam ska lära sig är många.

– Att lära sig av dem som jobbat i 30 år är häftigt, säger han.

Martin Eriksson är lagbas och tycker det är positivt att företaget tar emot lärlingar:

– Det är kanon! Han vill verkligen lära och är en tillgång för oss. Han är duktig!

KA projekt har tagit emot flera praktikanter från gymnasieskolans yrkesutbildningar genom åren. Då oftast under kortare tid eller en dag i veckan under en begränsad tid. Med lärlingsgymnasiet tycker vd Magnus Wärnelius att man tagit utbildningen ett steg längre.

– Vi har jättebra uppbackning från skolan och tar ett gemensant ansvar för eleven. Traditionellt sett fick vi mest frågan "vi letar efter en APL-plats (arbetsplatsförlagt lärande reds anm) kan ni ta emot"? Sedan blev det tyst och man undrade om skolan ens visste om eleven var här? säger han.

Nu är det annat. När Norrköpings lärlingsgymnasium startade upp höstterminen 2017 var det med en vision om ett större samarbete mellan skola och företag, där lärlingen ska vara ute 50 procent av tiden på arbetsplatsen, där företagen lär ut de kunskaper som behövs för att eleverna ska bli anställningsbara, och därmed säkra kompetens för framtiden, och där undervisningen i skolan skulle bli mer "hands on" och kunna sättas in i verkliga situationer som eleverna kan ställas inför på arbetsplatsen och ute i verkliga livet.

Läs mer: Andra delen i vår serie om lärlingar: Thea.

En handledare utses på arbetsplatsen, som får gå en kortare utbildning via Skolverket, och var tredje vecka kommer yrkesläraren från skolan på besök för att prata med handledaren och eleven om hur det går. Det är även läraren som sedan sätter betyg.

– Det här konceptet är underbart! Det märks att engagemanget från företagen ökar – de vill utbilda eleven och inte bara ta emot den för att jag ringer och frågar, säger Niklas "Kula" Malmqvist, som jobbat som yrkeslärare inom bygg i 16 år.

– Det är absolut mer engagemang. Och enda sättet för oss att säkra kompetens för framtiden, fortsätter Magnus Wärnelius.

För Maysam betyder lärlingsplatsen mer än att bara lära sig yrket; som nyanländ märker han att språket utvecklas snabbt av att prata med killarna på bygget.

– Man snackar hela tiden och jag känner att jag utvecklar mitt språk! Först visste jag ju inte hur det skulle gå, men sen kom jag hit och de är verkligen jättetrevliga, säger han.

– Det borde finnas fler sådana här skolor!