Kvarsebos friskola vill ta över kommunala förskolan
Friskolan i Kvarsebo vill nu ta över kommunala förskolan Trollebo, som ligger vägg i vägg med skolan.- Helt enkelt för att vi ser samordningsvinster med att både skolan och förskolan finns under en och samma ledning, säger Peter Harrison i skolstyrelsen.
Efter många år tillverkas åter en Kvarseboeka i trä på Kvarsebovarvet. - Men det är ett undantagsfall och ett båtbygge jag gör på min fritid, framhåller anställde Mikael Andersson som använder alla de gamla mallarna och verktygen för bygget.
Foto:
- Av dessa kan så småningom många hamna som elever i Kvarsebo skola och därför har vi ansökt hos Norrköpings kommun om ett övertagande, för att se vad de tycker i frågan och parallellt har vi enkäter ute bland de inblandade föräldrarna till barn i skolan och förskolan.
- Och vad vi sett hittills är många positiva till att förskolan integreras i friskolan, menar Peter Harrison.
Djur och natur
Friskolan är nu inne på sitt andra verksamhetsår och har två lärare, Solveig Bergh-Andersson och Berit Jonsson.
- Vi arbetar efter en djur- och naturprofil på skolan och har fått ett unikt samarbete med Kolmårdens Djurpark, säger Solveig Bergh-Andersson. Något som innebär att vi köper utbildning av djurparkens zoolärare och åker dit med eleverna för den här undervisningen.
- Bland annat får våra elever forska en del om djurparkens djur, som exempelvis giraffer och apor och tidigare har vi även specialforskat om delfiner och utrotningshotade djurarter.
<B>+ Varför denna inriktning på djur och natur?</B>
- För att skolan ligger här i Kolmården med skogar, sjöar och berg runt omkring oss och så en fin djurpark också. Vi blandar in matte, historia och andra ämnen när vi är ute i naturen, som exempelvis när vi cyklade den historiska Nunnebanan och gick den gamla Marmorstigen.
Åtta havsörnar
- Nu läser vi om rovfåglar och när vi var ute på skolgården idag kom hela åtta havsörnar och flög förbi över trädtopparna. Det var en mäktig känsla för mig och säkert också för eleverna, säger Solveig Bergh-Andersson som också framhåller det rika musiklivet i Kvarsebo.
- Över hälften av våra elever är med i någon av de sju sångkörer vi har, tack vare vår energiske musiklärare Ola Fagrell, och det är något som uppskattas väldigt mycket.
<span class=Rub1>Hembygdsföreningen ska studera kommunikationer
<span class=Ing>KVARSEBO<B>
Hembygdsföreningen i Kvarsebo är ung och mycket livaktig!
- Den nuvarande föreningen bildades så sent som 1999, men vi siktar redan på vår femte studiecirkel och den ser ut att bli fulltecknad med deltagare, precis som fjolårets cirkel, berättar Arne Pettersson, adjungerad som ålderman i styrelsen.</B>
De tidigare studiecirklarna har handlat om historiska kartor, torpinventering, industriminnen och jordbruk och fiske i Kvarsebo.
Den nya cirkeln som startar snart, handlar om kommunikationer till och från Kvarsebo genom århundradena.
- Här kommer vi att gå tillbaka till 1600-talet och ridvägarna, berättar Peter Harrison i styrelsen, och sedan framåt genom åren med utvecklingen av båttrafik till Norrköping, vägbyggen, busslinjer med mera.
<B>+ Och kanske ända fram till våra dagars datakommunikation?</B>
- Nja, kanske inte riktigt så långt, utan vi håller oss nog mest till historiska kommunikationer och vi brukar avsluta studiecirklarna på 1960- eller 70-talet och så blir det troligen den här gången också.
Arne Pettersson berättar lite historia om hembygdsföreningen:
- Vi hade en förening tidigare också men den lades ner när vi blev husvilla. Men den här nya föreningen från 1999 är mycket livaktig och vi har hela 150 medlemmar i Kvarsebo där vi bara är drygt 400 invånare. Studiecirklarna har varit så populära att det blivit helt fullt i Sockenstugan.
<span class=Rub1>Här tillverkas en Kvarseboeka
<span class=Ing>KVARSEBO<B>
Den riksbekanta Kvarseboekan tillverkas numera bara i plast. Men inne i verkstaden hos företaget Kvarsebo Båtar, står en halvfärdig Kvarseboeka i - trä!
- Det är ett undantagsfall och den första Kvarseboekan i trä på många år och säkert den sista på länge, tror anställde Mikael Andersson, 23.</B>
- Normalt tillverkar vi den riksbekanta Kvarseboekan, som bland annat finns på Harpsund, enbart i plast numera, så den här träekan gör jag på beställning på min fritid, säger Mikael Andersson. Det är i och för sig inga problem, eftersom alla gamla mallar och verktyg från förr finns kvar, men det tar enormt längre tid än att göra den i plast, så trämodellen skulle bli för dyr för att kunna sälja.
<B>+ Hur mycket för dyr?</B>
- Skulle vi börja tillverka träekor kommersiellt igen, skulle de nog kosta över 30.000 kronor och det är nog ingen beredd att betala med tanke på att de plastekor vi tillverkar bara kostar 11.900 kronor. Så träeksproduktionen hör nog till en svunnen tid, förutom då någon enstaka som den här som jag tillverkar just nu.
<B>+ Vad livnär ni er på annars på Kvarsebovarvet?</B>
- Det handlar om båtförsäljning, reparationer, tillverkning av plastbåtar och vinterförvaring av båtar. Något som vi gör just nu och i vinter blir det cirka 75 båtar som vi förvarar härute och på de flesta är det lite reparationsjobb som väntar.
Stormskador
- Bland annat någon som till och med råkat ut för stormskador och någon plastbåt har fått ett stort hål i fören som vi ska laga, berättar Mikael Andersson som är en av två anställda på varvet.
<B>+ Hur hamnade du på den här arbetsplatsen?</B>
- Jag ville först bli möbelsnickare, men sadlade om och gick en utbildning på Storebro till båtreparatör. Sen gjorde jag praktiken här i Kvarsebo och nu har jag varit anställd här i tre år och trivs mycket bra med de omväxlande uppgifterna, säger Mikael Andersson.
Så jobbar vi med nyheter