Ängen som numera finns i gräset utanför Konstmuseet, är inte där av en slump.
– Den ingår som en del i Cecilia Edefalks utställning "Hemkomsten", som just nu pågår här inne på museet, berättar Julia Eklund från museet.
Hur kan en äng ingå i en konstutställning?
– Det började med att Cecilia Edefalk tyckte att framsidan på museet, såg lite tråkig ut, med bara en stor tom gräsyta.
– Så det var hon som föreslog att vi skulle installera en äng i gräsmattan, för att få en trevligare yta, utanför museet.
Vet du varför hon ville han en äng?
– Det är ju mycket natur i Cecilias utställning, så hon tyckte det rimmade bra med en äng, som välkomnar besökarna till museet.
– Dessutom ingår ju också en bikupa vid ängen och den sköts av Norrköpings Biodlarförening. Och bina lär nog trivas där vid ängen, med alla dess blommor så fort de kommer ut ur bikupan, säger Julia Eklund.
Kommer ängen enbart att finnas kvar under Cecilia Edefalks utställningsperiod?
– Ja, tanken är att ängen ska bli en permanent del av vår skulpturpark.
Vad tycker du själv om ängen?
– Jag tycker den är jättefin, så pass fin att det vore roligt om Norrköpings kommun kunde iordningsställa lite ängar även på andra platser i vår stad.
Om man tittar närmare på ängen, ska den innehålla över 30 växter, som röllika, gräslök, färgkulla, brittsommaraster, blåklocka, väddklint, brödmejlika, smultron, skatnäva, backnejlika, gulmåra, stinknäva, rödfibbla, prästkrage, gulsporre, berglin, kungsmynta, klippnejlika, femfingerört, korsört, praktbrunört, brunört, pimpinell, såpnejlika, backglim, backtimjan, timjan, blåsvingel, vallmo och diverse sedumsorter.
Mitt i ängen ligger också gång, gjord av öländsk kalksten.
Angående begreppet äng, skriver wikipedia så här:
"En äng är ett öppet fält vars vegetation huvudsakligen består av stråväxter, främst gräs samt örter. En äng kan vara mycket artrik både när det gäller växter och smådjur. Den är inte torvbildande.
Ordet äng används i dagligt tal ofta om en öppen gräsmark som inte är åker eller gräsmatta. Det syftar dock ursprungligen på öppna seminaturliga slåttermarker, där vegetationen av gräs och örter skördas som vinterfoder till djur. Ängar som inte gödslats, men haft en lång kontinuitet av slåtter med skörd och efterbete, kan få en mycket artrik flora och fauna. Eftersom ängsmarken minskat allra mest de senaste hundra åren finns också en stor mängd rödlistade arter av främst kärlväxter och insekter .