Herde i pension på Vikbolandet
Efter 21 års kyrklig tjänst på Vikbolandet tackar kyrkoherde Britt-Marie Edvardsson nu för sig. Och går i pension. På annandagen avskedspredikade hon i Kuddby kyrka, välbesökt dagen till ära.
Till Kuddby församling kom hon som komminister år 1986, för att sedan år 1992 bli kyrkoherde där. Med glädje blickar hon tillbaka på det engagemang, som så många vikbolänningar har visat för sina gamla sockenkyrkor. Den goda gemenskapen med arbetskamrater genom åren har också värmt.Som präst verkar man ju från vaggan till graven. Britt-Marie Edvardsson har hunnit med att konfirmera sina dopbarn och viga sina konfirmander.- Man får dela människors upplevelser i både glädje och sorg, så är det ju att vara präst. Och jag är glad att ha fått känna att jag inte varit ensam, utan har befunnit mig mitt i min församling.- Till det fina med att vara präst hör, att man kan fortsätta även efter pensionen. Präst är man så länge man lever. Men nu kan jag ju välja mina uppgifter på ett annat sätt, säger Britt-Marie Edvardsson.Släktgård
Hon bor själv i Kuddby, som ingift på en gammal släktgård. Under sina första år som präst arbetade hon i S:t Johannes församling inne i stan. Men alltsedan 1986 har hon alltså verkat i sin egen bygd.Till avskedsceremonin hörde överlämnandet av det porträtt, som nu ska trona sakristians vägg tillsammans med porträtt och fotografier av kyrkoherdar ända sedan 1700-talet. Äldsta porträttet föreställde, om vi såg rätt, den Carl Nyrén som var kyrkoherde i Kuddby 1770-1789. Britt-Marie Edvardsson har också intresserat sig för Vikbolandets kyrkliga historia. En årslång tjänstledighet resulterade i en skrift i ämnet, som kom ut 1999.Där kan man bland annat utläsa, att den förste kände prästen i Kuddby hette Nicils Knutson och tillträdde sin tjänst år 1386. Alltså för mer än 600 år sedan. Tidevarv komma, tidevarv försvinna...Britt-Marie Edvardsson efterträds som kyrkoherde i Västra Vikbolandets församling av Lars Linnarsson.
Så jobbar vi med nyheter