Det har nog inte undgått någon att det är jubileum för stilleståndet 1918 men det jag ofta stöter på är att flera inte känner till alla de svenskar som vi förlorade under de fyra år som kriget pågick.
Jag pratar i mitt yrke ofta om de stora förändringarna som sker under 1900-talet och då är det oundvikligt att prata om första världskriget. Kriget som förändrade allt.
Ofta efter artt jag har pratat klart så får jag just frågan: ”Men Sverige var ju neutrala i världskriget?” Ja absolut, men människor sitter inte fast i marken och de flesta människor har ett eget huvud och ett eget hjärta de följer. Någonting måste inte vara på ett visst satt bara för att en regering bestämmer det.
Många gav sig ut av politiska skäl såklart, men mina tankar går inte främst till dem när jag tänker på kriget, utan de går till de som gav sig iväg för att få ett bättre liv. Det är här som folk tappar mig då begreppet ”ett bättre liv” inte riktigt passar ihop med att bege sig till frontlinjen, men för många var det så. Första världskriget bryter ut när det är hungersnöd i Sverige och utvandringen till USA sker fortfarande i stor skala. I Norrköping är det sådan desperation att kvinnor plundrar matvarubutiker. De som flytt hungern från det avlånga landet står med amerikanerna när kriget bryter ut. Svenskarna i USA har inte mycket där heller och de unga männen som går ut i krutmolnen ser möjligheter. De får mat, husrum och en dollar om dagen i armén. Pengar de kan använda som fickpengar eller skicka hem till sin familj. Många har familj kvar i Sverige och skriver hem om armén, något som lockar andra pojkar att åka över havet.
Historiker vet fortfarande inte hur många svenskar som dog i första världskriget men de senaste siffrorna bekräftar tusentals. Både män som slogs för det politiska, kvinnor som lappade ihop dem vid fronten och pojkar med stora drömmar och hungriga magar.
Klockan slår elva. I år sammanfaller den här dagen på fars dag. Så vi minns papporna som inte kom hem, pojkarna som lämnade oss för att dö som män och kvinnorna som höll ihop familjerna och sina länder när allt annat föll isär.
Vi minns svenskarna som så många glömt bort. Vi minns dem.