Som barn var det både spännande och lite tröstande att de här personerna med en abnormitet reste sig över mängden trots motgångar och gjorde sitt yttersta för att använda sina krafter till gott.
Det var i vuxen ålder jag upptäckte att jag också har en superkraft: ADHD.
Nu sitter möjligen någon som kände mig som barn och ungdom och säger: ”Jag visste det.” Men nej, det gjorde man inte. För ingen visste i stort sett vad ADHD var då.
Hade man haft koll på det hade man inte testat mig och flera barn för dyslexi istället när det inte var några som helst fel på vår förmåga att läsa och skriva.
Man hade kanske även uppmärksammat flickors beteende mer än att klassa dem som besvärliga.
Det här är dock inget man kan vara bitter över i efterhand för då fanns inte en utbredd kunskap om ADHD. Man hade damp eller var just besvärlig.
Det blev heller inte bättre senare när man förstod att ADHD och asperger och allt annat i den här kategorin var separata saker för då fick var och en diagnosen ADHD.
Det var lätt att sätta en stämpel på samtliga barn som hade spring i benen istället för att se över olika behov, och det var lätt för vuxna att använda diagnosen till undanflykter i sitt eget beteende.
Det här påminner enormt om fyrtio- och femtiotalet när kvinnor som inte mådde bra i sin instängda vardag fick diagnosen hysteri, någonting som är helt avfärdat idag.
Jag fick min diagnos när jag var lagligt vuxen men avböjde att gräva vidare i det, till skillnad från Wonder Woman. Så jag vet inte vilken del av mig som är min superkraft och vad som bara är jag, vilket har gjort att jag heller aldrig pratar om det. Jag tycker inte det behövs. Jag tycker om hur jag är.
Allt jag vet är att jag verkar ha fler timmar på dygnet än andra, att jag tänker på flera saker samtidigt och inte mår bra av att sitta still. Självklart har det inte alltid varit lätt. Att inte kunna stänga av när man vill är ett rent helvete, och jag kan inte tala för alla eftersom alla är olika, det måste man komma ihåg.
Jag har dock hamnat på rätt ställen i mitt liv för att mitt sätt att vara på ska vara något väldigt positivt och jag har vänner som har både asperger och ADD som också har hamnat på rätt ställe där deras superkrafter är en enorm tillgång.
Har ni turen att ha en person med någon speciell förmåga på arbetsplatsen eller skolan, så använd deras krafter till gott så blir det super.